Kursplan för

Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier, 7,5 hp

Public Health Sciences - Concepts and Theories, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2022.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT19 , HT20 , HT22 , HT23 , HT24
Kurskod
4FH081
Kursens benämning
Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Folkhälsovetenskap 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Väl godkänd, godkänd, underkänd
Kursansvarig institution
Institutionen för global folkhälsa
Beslutande organ
Utbildningsnämnden PHS
Datum för fastställande
2018-10-09
Reviderad av
Utbildningsnämnden GPH
Senast reviderad
2022-04-12
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2022

Särskild behörighet

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget Godkänd/E.

Mål

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

  • Förklara grundläggande begrepp från vetenskapsteori och beskriva deras relevans för folkhälsovetenskapen.
  • Förklara viktiga koncept och teorier som används inom folkhälsovetenskapen och diskutera hur de kan appliceras på folkhälsovetenskapligt arbete och forskning.
  • Analysera och presentera (skriftligt och muntligt) befolkningens hälsotillstånd över tid från ett globalt perspektiv och reflektera över vikten av olika sociala bestämningsfaktorer för hälsa och sjuklighet.
  • Relatera de fyra moralska principerna (autonomiprincipen, godhetsprincipen, icke-skadaprincipen och rättviseprincipen) till folkhälsovetenskapligt arbete och forskning. 
  • Beskriv hur man kan bedöma risk/nytta ration för deltagande i forskning samt skillnaderna mellan nyttan av att delta i forskning och nyttan av forskningsresultat.

Innehåll

Under kursen kommer grundläggande konceptoch teorier inom folkhälsovetenskapligt arbete och forskning att introduceras i förhållande till tre huvudområden:
1. Grunderna i folkhälsovetenskap, folkhälsovetenskapliga begrepp , de största folkhälsoproblemen och hälsans sociala bestämningsfaktorer.
2. Folkhälsovetenskapligt perspektiv på vetenskapsteori.
3. Folkhälsovetenskapligt perspektiv på etik.

De ämnen som kommer att introduceras inom dessa två delområden inkluderar:

  • Grundläggande begreppinom folkhälsovetenskap.
  • Användning av teori i folkhälsovetenskaplig forskning.
  • Introduktion till grundläggande hälsomått.
  • Introduktion till de sociala determinanterna för hälsa och sjuklighet
  • Introduktion till grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och etiska problemställningar relevanta för folkhälsovetenskapligt arbete och forskning.
  • Generiska vetenskapliga och akademiska kompetenser.

Arbetsformer

Undervisningsmetoderna kommer att omfatta föreläsningar inom de ovan nämnda domäner, seminarier, praktiska övningar, reflektionsuppgifter, och peer-learning. Seminarierna syftar till att utveckla kunskaper och färdigheter inom det folkhälsovetenskapliga området samt utveckla ett kritiskt tänkande. Kursen innehåller flera typer av interaktiva studentdrivna aktiviteter; t.ex. grupparbete och studentpresentationer.

Examination

Efter kursen kommer bedömningen av studenterna att ske genom en individuell skriftlig examination som betygssätts med godkänd, väl godkänd eller underkänd.

Obligatoriskt deltagande
Vissa föreläsningar, peer-review, studentpresentationer, uppgifter på canvas, gruppuppgift samt den individuella slutexaminationen är obligatoriska moment.

Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen.  Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.

Som examinationstillfällen räknas de gånger studenten deltagit i  ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examinationen kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen ges på engelska.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur / Mandatory literature

Obligatorisk litteratur

Graham, Hilary. Unequal Lives [electronic resource] : Health and Socioeconomic Inequalities
Coughlin, Steven S. Case Studies in Public Health Ethics [electronic resource].
Övrig obligatorisk litteratur, såsom vetenskapliga artiklar, kommer att vara tillgänglig på lärplattformen under kursens gång tillsammans med eventuell fördjupningslitteratur.
Extra material kommer att tillkännages under kursens gång.