Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier, 7,5 hp
Public Health Sciences - Concepts and Theories, 7,5 credits- Kurskod
- 4FH081
- Kursens benämning
- Folkhälsovetenskap - begrepp och teorier
- Hp
- 7,5 hp
- Utbildningsform
- Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
- Huvudområde
- Folkhälsovetenskap
- Nivå
- AV - Avancerad nivå
- Betygsskala
- Väl godkänd, godkänd, underkänd
- Kursansvarig institution
- Institutionen för global folkhälsa
- Beslutande organ
- Utbildningsnämnden PHS
- Datum för fastställande
- 2018-10-09
- Reviderad av
- Utbildningsnämnden GPH
- Senast reviderad
- 2023-03-09
- Kursplanen gäller från
- Höstterminen 2023
Särskild behörighet
Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget Godkänd/E.
Mål
Studenten ska efter avslutad kurs kunna:
- Förklara basala vetenskapsteoretiska begrepp och beskriva deras relevans för folkhälsovetenskapen.
- Jämföra och kontrastera hälsa på populationsnivå i olika länder över tid utifrån ett globalt hälsoperspektiv med hjälp utav data om hälsostatus, globala sjukdomsbördan och hälsans bestämningsfaktorer.
- Förklara centrala begrepp och teorier som används inom folkhälsovetenskapen och diskutera hur de kan appliceras på folkhälsovetenskapligt arbete och forskning.
- Reflektera över betydelsen av hälsans sociala bestämningsfaktorer i relation till ojämlikhet i hälsa.
- Förklara de viktigaste teorierna inom normative teori och applicera normativa principer på etiska dilemman i folkhälsovetenskaplig forskning och praktik.
Innehåll
Under kursen kommer de grundläggande begreppen och teorierna som används inom folkhälsovetenskaplig forskning och praktik att introduceras i relation till följande huvudområden:
1. Grunderna i folkhälsovetenskap, centrala begrepp som används inom folkhälsovetenskap, huvudsakliga folkhälsoproblem och de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa.
2. Vetenskapsteori i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
3. Etik i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv.
De ämnen som kommer att introduceras inom dessa två delområden inkluderar:
- Grundläggande begreppinom folkhälsovetenskap.
- Användning av teori i folkhälsovetenskaplig forskning.
- Introduktion till grundläggande hälsomått.
- Introduktion till de sociala determinanterna för hälsa och sjuklighet
- Introduktion till grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och etiska problemställningar relevanta för folkhälsovetenskapligt arbete och forskning.
- Generiska vetenskapliga och akademiska kompetenser.
Arbetsformer
Varje ovan nämnd delområde omfattar föreläsningar och seminarier samt praktiska övningar, individuella reflektioner och kollegialt lärande frågeövningar. Seminariernas syfte är att utveckla de kunskaper och praktiska färdigheterna samt, den professionella attityden samt kritiskt tänkande, och de kommer därmed att inkludera olika former av interaktiva studentledda aktiviteter.
Examination
Examination av kursen består av en skriftlig individuell examination som ges i slutet av kursen och som betygsätts med betygen väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Obligatoriskt deltagande
Dessutom finns det under hela kursen obligatoriska aktiviteter som studenten måste delta i, såsom föreläsningar, kollegial granskning, studentpresentationer, online-uppgifter och gruppuppgifter. Dessa aktiviteter samt den avslutande individuella tentamen är obligatoriska för godkänd kurs. I scenariot med frånvaro bedömer kursexaminator från fall till fall om och hur frånvaron kan kompenseras.
Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.
Begränsning av antal provtillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
Som examinationstillfällen räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.
Övergångsbestämmelser
Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examinationen kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.
Övriga föreskrifter
Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kursen ges på engelska.
Litteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur / Mandatory literature
Obligatorisk litteratur
LIBRIS-ID:21107146 Kapitel 1-5, 7, 11 Boken är tillgänglig i e-boksformat via KI:s universitetsbibliotek.
LIBRIS-ID:21097765 Kapitel 1 + utvalda kapitel inför grupparbete Boken finns tillgänglig online