Barnmorskans profession inom svensk hälso- och sjukvård, 15 hp

Avslutad eftergymnasial barnmorskeutbildning från land utanför EU/EES samt Schweiz om minst 3 år.

Alternativt en avslutad eftergymnasial sjuksköterskeutbildning samt en avslutad eftergymnasial barnmorskeutbildning från land utanför EU/EES samt Schweiz om sammanlagt minst 3 år, varav barnmorskeutbildningen ska vara minst ett år.

Godkända kunskaper i svenska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, Svenska B eller Svenska 3, med lägst betyget godkänd/E.

Kursens övergripande mål är att studenten efter avslutad kurs ska ha tillägnat sig fördjupad kunskap och förståelse om reproduktionens fysiologi och psykologi samt om barnmorskans profession inom svensk hälso- och sjukvård.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för barnmorskans kompetensområde samt hälso- och sjukvårdsorganisationen
• redogöra för författningar och styrdokument av betydelse för barnmorskans profession
• redogöra för patientsäkerhetsarbete och evidensbaserad vård
• tillämpa sjukvårdssvenskans ord och uttryck i tal och skrift
• tillämpa basala sjukvårdstekniska moment 
• förklara reproduktionsorganens anatomi, fysiologi och fosterutvecklingen
• förklara kroppsliga och psykologiska förändringar under den perinatala perioden
• förklara metoder som används för att undersöka kvinnans och fostrets/barnets fysiska och psykiska hälsa i samband med den perinatala perioden
• redogöra för smärtfysiologi, smärthantering och smärtlindringsmetoder under förlossning samt analysera olika metoders verkningsmekanism, effektivitet och biverkningar
• beskriva psykologiska teorier som belyser föräldra-barninteraktion samt reflektera över familjens behov av vård och psykosocialt stöd
• beskriva evidens och regelverk inom aktuella områden
• beskriva etiska förhållningssätt under den perinatala perioden
• analysera amning ur ett kulturellt, socialt och individuellt perspektiv
• förklara amningsfysiologi, bröstmjölkens sammansättning och den hälsofrämjande effekten av amning på mor och barn 
• beskriva det nyfödda barnets kompetens och identifiera avvikelser
• redogöra för gällande internationella rekommendationer samt styrdokument för bröstmjölksuppfödning
• reflektera kring strukturerad observation av mor och barn vid amning som underlag för individuellt anpassat stöd för fungerande amning

I denna kurs har studenten undervisning som innefattar:

• anatomi och fysiologi
• endokrinologi och embryologi
• smärtfysiologi, smärthantering och smärtlindring
• normal graviditet, förlossning och eftervård
• psykologiska aspekter på graviditet, barnafödande och familjebildning
• medicinsk etik
• färdighetsträning i vaginal undersökning och yttre palpation
• färdighetsträning i sjukvårdstekniska moment
• amning, amningsfysiologi och amningsstatus
• det nyfödda barnets kompetens
• nationella och internationella policy- och styrdokument om amning
• verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i vårdkedjan av den gravida kvinnan
• författningar och styrdokument
• barnmorskans kompetensområde samt hälso- och sjukvårdens organisation
• sjukvårdssvenskans ord och uttryck samt att skriva akademiskt på svenska

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande.

De arbetsformer som används är föreläsningar, seminarier, färdighetsträning och verksamhetsintegrerat lärande (VIL). Deltagande i seminarier och VIL är obligatoriskt. 

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Kursen examineras genom skriftliga, muntliga och praktiska examinationer individuellt och i grupp. För godkänt resultat på kursen krävs aktivt deltagande i obligatoriska delar samt att lärandemålen är uppfyllda.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.
Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Kursutvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Kommittén för Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (KU) vid Karolinska Institutet.

Undervisning sker på svenska.