Röntgendiagnostik 1, 4,5 hp

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa medicinsk lägesterminologi i det bilddiagnostiska underlaget, 
• beskriva anatomiska strukturer och bildkriterier för olika modaliteter,
• motivera användningen av kontrastmedel vid bild- och funktionsdiagnostiska undersökningar, 
• bedöma bildmaterial utifrån remissinnehåll. 

Det finns generella protokoll för olika radiografiska undersökningar som utgör grundläggande riktlinjer för antalet och tekniken bakom bildprojektioner av olika kroppsdelar. Dessa projektionsstandarder fungerar som bildkriterier och är röntgensjuksköterskans verktyg för att skapa bilder som är av bedömningsbar kvalitet. Därefter möjliggör de en mer detaljerad kvalitetssäkring för att säkerställa att rätt bildunderlag finns tillgängligt för diagnostiska ändamål.

Kursens centrala delar består av undersökningsmetodik, anatomiska strukturer hos den friska människan och bildkriterier. Kursen utgår från 
tidigare inhämtade kunskaper i anatomi och fysiologi. Utifrån dessa kunskaper tränas studenten i att identifiera anatomiska strukturer i det bilddiagnostiska underlaget gällande skelett, thorax, buk och nervsystem, detta innefattar undersökningar utförda med olika modaliteter. I kursen behandlas kontrastmedel och dess användningsområde inom olika modaliteter.  För en hållbar utveckling diskuteras kontrastmedelhantering. Under kursen tas även upp etiska aspekter kring genomförandet av bild- och funktionsundersökningar samt bildhantering.

De arbetsformer som används under kursen är föreläsningar och bildseminarier.

För att få godkänt på kursen så krävs godkänt deltagande på obligatoriska moment samt godkänd individuell skriftlig alternativt muntlig tentamen.  
Föreligger inlämningsuppgifter ska dessa vara examinatorn tillhanda inom utsatt tid. 

I de fall kursen examineras genom hemtentamen alternativt inlämningsuppgift anges ett senaste datum för inlämning vid kursintroduktionen. I de fall resultat efter bedömning kräver komplettering av uppgiften ska datum för senaste inlämning av denna anges. Om studenten inte uppfyllt kraven för inlämningsuppgiften ges möjlighet att lämna såväl inlämningsuppgift som komplettering vid nästa kurstillfälle. Särskilda skäl kan beaktas i samband med inlämning av uppgiften. 

Vid frånvaro från obligatoriska moment kan ersättningsuppgift erhållas om examinatorn anser att en sådan kan kompensera för försummat obligatoriskt moment. I annat fall får studenten ta igen momentet vid nästa kurstillfälle. 

Studenten har rätt till sammanlagt sex provtillfällen för att få godkänt resultat. Till kursen erbjuds tre examinationstillfällen - ett inom kursen samt två omtentamenstillfällen. Ytterligare tre tillfällen ges enligt samma upplägg i samband med nästa kurstillfälle. Om studenten behöver fler examinationstillfällen måste hen fylla i en blankett om dispensansökan för ytterligare examinationstillfälle och ansökan kommer endast beviljas där särskilda skäl föreligger.  

Om det föreligger särskilda skäl eller behov av anpassning för student med funktionsvariation, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform och möjlighet till komplettering. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas. 
 

Studenten har möjlighet att examineras enligt tidigare kursplan inom två år efter det datum då beslut tagits att kursen läggs ner eller genomgår större förändringar.

Utvärdering av kursen kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av ​Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karolinska Institutet.