Vårdandets grunder i hälsa och ohälsa, 24 hp

Tillträde till termin 2:
Moment 1: Forskningsmetodik, 3 hp och genomförda fältstudier i kursen Sjuksköterskans profession och omvårdnad som vetenskap (1SJ010) samt Moment 3: Kliniska färdigheter i kursen Anatomi och fysiologi (1SJ019).

Student som underkänts på verksamhetsförlagd utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för hälso- och sjukvården eller kommunal vård och omsorg riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen har fullföljts.

Kursens övergripande mål är att studenten ska förvärva och vidareuveckla kunskaper i sjuksköterskans kärnkompetenser, evidensbaserad omvårdnad, samt teorier och begrepp i huvudområdet omvårdnad, för att kunna identifiera, bedöma, planera och tillgodose personens omvårdnadsbehov i hälsa och ohälsa. Vidare ska studenten i mötet med patient och närstående reflektera över etiska frågeställningar, delaktighet, teknikens innebörder samt lika villkor. Ytterligare mål är att studenten ska förvärva kunskaper i farmakologi och mikrobiologi för att kunna planera och genomföra patientsäker omvårdnad.

Moment 1: Grundläggande hygien, mikrobiologi och immunologi

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för mikroorganismer, deras livsbetingelser, uppbyggnad och basala funktioner
• använda grundläggande begrepp inom immunologi för att förklara immunsystemets ospecifika och specifika försvar
• förklara innebörden av vårdhygien och relatera det till hur smitta och smittspridning kan förebyggas i olika (vård)miljöer

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för och tillämpa grundläggande hygienprinciper för att uppnå patientsäkerhet samt föreslå förbättrade hygienrutiner där så behövs 
• redogöra för och tillämpa principer för vanlig mikrobiologisk provtagning

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• identifiera framtida behov av kunskap för att vidareutveckla kompetensen inom områdena hygien, mikrobiologi och immunologi.

Moment 2: Farmakologi och läkemedelshantering

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för farmaceutiska beredningsformer och administreringssätt för läkemedel
• redogöra grunderna för hur läkemedel tas upp och omsätts i kroppen samt utsöndras ur kroppen
• redogöra för hur läkemedel utövar effekt. Läkemedels effekt ska kunna beskrivas på cellulär nivå, i organsystem och på hela individen
• ha förståelse för att faktorer som ålder och organfunktion kan påverka dosering och val av läkemedel
• redogöra för risker med läkemedelsbehandling samt för uppkomst och hantering av läkemedelsrelaterade problem
• redogöra för regelverk som reglerar läkemedelshantering
• redogöra för farmakologiska provtagningar för analys av läkemedelskoncentration och effekt

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• inhämta relevant information om olika läkemedel och dess hantering

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• analysera och diskutera risker och kvalitetsaspekter kring olika arbetsmetoder vid läkemedelshantering, läkemedelsbehandling och provtagning för att uppnå patientsäkerhet

Moment 3: Sjuksköterskans omvårdnadsansvar i hälsa och ohälsa

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• motivera omvårdnadsprocessen som grund för vårdande
• förklara och motivera hälsofrämjande omvårdnadshandlingar
• redogöra för och förstå betydelsen av lagar och författningar som reglerar patientsäker vård samt patientens och närståendes rätt till delaktighet och vård på lika villkor

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• tillämpa systematisk journalföring av omvårdnad
• söka, kritiskt värdera och sammanställa vetenskapliga studier för evidensbaserad omvårdnad inom hälsofrämjande vård
• planera, genomföra, leda, och utvärdera peer learning

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• analysera samband mellan etiska värden och hälsofrämjande omvårdnadshandlingar
• analysera och kritiskt granska innebörden av lika villkor i vården
• reflektera över värdig omvårdnad vid transitioner och vid livets slut
• reflektera över innebörder av teknikmedierad omvårdnad

Moment 4: Verksamhetsintegrerat lärande: kliniska färdigheter   

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• förklara betydelsen av att följa evidensbaserade riktlinjer, lagar och författningar i samband med undersökning, provtagning och behandling

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• tillämpa kliniska färdigheter med ett patientsäkert och etiskt förhållningssätt beaktande patientens autonomi och delaktighet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• reflektera över patientens delaktighet och behov av ett respektfullt, värdigt och integritetsskyddande bemötande i samband med undersökning, provtagning och behandling

Moment 5: Verksamhetsintegrerat lärande: verksamhetsförlagd utbildning

Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• argumentera för personcentrerad omvårdnad
• motivera det interprofessionella teamets betydelse för patientsäker vård

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• tillämpa omvårdnadsprocessen i patientnära och personcentrerad omvårdnad
• tillämpa ett etiskt, evidensbaserat och säkert arbetssätt i omvårdnad
• utifrån sjuksköterskeprofessionen visa förmåga att kommunicera i tal och skrift
• tillämpa patientsäkerhet i medicinsk teknik i omvårdnad
• anpassa vårdmiljön för hälsofrämjande personcentrerad omvårdnad

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• identifiera och analysera etiska värden och dilemman i omvårdnad

Kursen omfattar fem moment.

Lärandemål moment 1

• grundläggande mikrobiologi
• grundläggande immunologi
• smittspridning
• vårdhygien
• basal provtagningsmetodik

Innehåll moment 2

• farmakokinetik och farmakodynamik
• biverkningsmekanismer, interaktionsmekanismer och dess kliniska relevans
• administrering och dosering av läkemedel
• lagar och författningar som styr läkemedelshantering
• risker och kvalitetsaspekter vid läkemedelshantering, läkemedelsbehandling och provtagning

Innehåll moment 3

• personcentrerad omvårdnad
• omvårdnadsprocessen
• etiska begrepp; autonomi, värdighet och integritet
• mellanmänsklig relation och teknikmedierad omvårdnad
• verbal och ickeverbal kommunikation
• beröring
• vårdvetenskapliga begrepp såsom: tröst, sorg, kärlek, kropp, hopp och medkänsla
• gemenskap, avskildhet och utanförskap
• palliativt förhållningssätt, döende och död
• sexualitet
• kognitiva ohälsotillstånd
• jämlik vård och hälsa
• prevention
• hållbar utveckling och miljöns inverkan på hälsa
• omvårdnadsinformatik
• lagar, författningar och säkerhetsföreskrifter
• informationssökning/vetenskapligt skrivande
• lärande och återkoppling

Innehåll moment 4 och 5

• omvårdnadsprocessen
• kliniska färdigheter: assistans vid ätande, förflyttningskunskap, bäddning och funktionella viloställningar, personlig hygien, vårdhygien, kateterisering av urinblåsa, venös provtagning, subkutan injektion
• självstyrt lärande
• etiskt förhållningssätt
• säker vård
• förbättringskunskap
• vårdande relation
• verbal och ickeverbal kommunikation
• personcentrerad omvårdnad
• omvårdnadsdokumentation
• strukturerad reflektion 
• interprofessionellt lärande

Innehåll moment 4 och 5

• omvårdnadsprocessen
• kliniska färdigheter: assistans vid ätande, förflyttningskunskap, bäddning och funktionella viloställningar, personlig hygien, vårdhygien, kateterisering av urinblåsa, venös provtagning, subkutan injektion
• självstyrt lärande
• etiskt förhållningssätt
• säker vård
• förbättringskunskap
• vårdande relation
• verbal och ickeverbal kommunikation
• personcentrerad omvårdnad
• omvårdnadsdokumentation
• strukturerad reflektion 
• interprofessionellt lärande

Kursens olika moment integreras under arbetsformer som syftar till att understödja studentens självstyrda och kollaborativa lärande och till att träna ett vetenskapligt förhållningssätt vilket sker genom aktivt kunskapssökande, problemlösning och kritisk reflektion.

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, seminarier, workshops, projektarbeten, grupparbeten, laborationer, litteraturstudier, färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Deltagande i seminarier, grupparbeten, laborationer, färdighetsträning och VFU är obligatoriskt.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Distansutbildningen är IT-baserad och bygger på självständigt och kollaborativt lärande. Olika arbetsformer såsom individuella studieuppgifter, projektarbeten, arbete i grupp, virtuella diskussioner, seminarier, workshops, föreläsningar samt studentportfölj förekommer. Lärarstöd ges via IT-baserad lärandeplattform. Antalet fysiska kursträffar på kursorten är begränsat till max 2 dagar/7,5 hp.

Den verksamhetsförlagda utbildningen som motsvarar 6 veckor är förlagd till hälso- och sjukvård av relevans för kursens fokus på hälsa och ohälsa. Den omfattar ca 40 timmar/vecka (heltidsstudier) varav cirka 32 timmar/vecka är förlagd i vårdverksamhet där handledning och reflektion individuellt och/eller i grupp ingår. Dag-, kvälls-, natt- och helgpass förekommer samt även röda dagar i förekommande fall. Student har ej rätt att komprimera den verksamhetsförlagda utbildningen.

Moment 1: examineras genom en individuell skriftlig examination.

Moment 2: examineras genom en individuell skriftlig examination.

Moment 3: examineras individuellt och i par genom skriftliga examinationer.

Moment 4: examineras med kliniska examinationer.

Moment 5: under verksamhetsförlagd utbildning sker en individuell klinisk examination där de olika lärandemålen examineras. Dessutom sker fortlöpande bedömning av studentens prestationer. Halvtids- och slutbedömning genomförs. Yrkeshandledare och/eller adjungerad klinisk adjunkt ger underlag för bedömning enligt fastställt bedömningsformulär för verksamhetsförlagd utbildning. Vid risk för underkännande ska, senast vid halvtidsbedömningen, ansvarig universitetslärare tillsammans med yrkeshandledare och student upprätta en skriftlig planering för den fortsatta verksamhetsförlagda utbildningen.

För godkänd kurs krävs att lärandemålen är uppfyllda, vilket innebär godkänt resultat i moment 1-5 samt aktivt deltagande i obligatoriska delar. 

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan dock erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om studenten genomfört sammanlagt sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. Hemexamination som har öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.

Försent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.

Underkänd VFU får endast genomföras ytterligare en gång.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till ett andra och sista VFU-tillfälle på denna kurs.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges tre ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grund och avancerad nivå .