Teoretisk grund för arbete inom distriktsvård, 7,5 hp

Antagen till Specialistsjuksköterskeprogrammet - distriktssköterska.

.

Kursens övergripande mål är att studenten ska kunna skapa förutsättningar för, ansvara för och leda god, patientsäker och evidensbaserad vård och omvårdnad ur ett livsvärldsperspektiv.

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• utifrån olika teorier förklara och tolka människans utveckling och socialisation i ett livscykelperspektiv
• visa fördjupad kunskap om vårdvetenskapliga  fenomen, teorier och modeller användbara inom hälso- och omvårdnadsarbete och distriktssköterskans ledarskap inom primärvård
• visa fördjupad kunskap om och förståelse för vård i hemmet vid livets slutskede
• ha förmåga att i samarbete med andra vårdprofessioner kunna bedöma övergång från kurativ till palliativ vård för att skapa förutsättningar för en värdig död
• kunna dra slutsatser om och diskutera evidensbaserad omvårdnad kring vanligt förekommande hälsoproblem
• visa kunskap om regelverk, styrdokument och riktlinjer aktuella inom primärvård samt visa kunskap om och förhålla sig till samhällets ansvar och resurser

Värdering och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• värdera vad som kännetecknar ett etiskt och professionellt förhållningssätt i ett självständigt hälso- och omvårdnadsarbete inom primärvård
• kritiskt granska och värdera vetenskapliga resultat från forskning

• Etiskt och professionellt förhållningssätt
• Fördjupade kunskaper om de vanligaste sjukdomarna och kroniska sjukdomar i befolkningen
• Identifiera människor i behov av särskilt stöd och (visa fördjupade kunskaper om och förståelse för) vårda och värna om individers sårbarhet vid olika livsskeden
• Fördjupad kunskap om människans livsvärld och omvårdnad ur ett livsvärldsperspektiv
• Teorier om barns och ungdomars fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling
• Föräldraskap/föräldrastöd, amning och tidigt samspel/anknytning
• Teorier om biologiskt och existentiellt åldrande
• Ledarskap på vårdvetenskaplig grund
• Människans sårbarhet vid övergång (transition)
• Teorier, modeller och metoder för hälso- och omvårdnadsarbete
• Vanligt förekommande hälsoproblem och sjukdomar samt evidensbaserad omvårdnad bland barn, ungdomar, vuxna och äldre
• Vaccinationsverksamhet
• Lagar, författningar, styrdokument

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är seminarier, arbete med studieuppgifter individuellt och i grupp samt föreläsningar.

Det pedagogiska arbetssättet syftar till att stimulera studenternas förmåga till aktivt, självständigt kunskapssökande, kritiskt tänkande och problemlösning. Lärandet sker utifrån kursens lärandemål och vikt läggs vid interaktion med studiekamrater och lärare inom och mellan kursen/er och program.

Deltagande i seminarier och grupparbeten är obligatoriskt.

Kursen examineras genom att ingående skriftliga studieuppgifter, webbaserade frågeformulär och examinerande seminarium genomförs.

Respektive studieuppgifter ska vara genomförda för att få delta i examinerande seminarium. För godkänt slutbetyg för kursen krävs att alla ingående studieuppgifter är godkända samt att studenten aktivt deltagit i examinerande seminarium.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
​Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle.
Digital examination som öppnats räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt tillhandahålls minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.