Kursplan för

Typisk tal-, språk- och läsutveckling, 6 hp

Typical Speech, Language and Reading Acquisition, 6 credits

Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2022.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT17 , HT18 , HT21 , HT22
Kurskod
2LG076
Kursens benämning
Typisk tal-, språk- och läsutveckling
Hp
6 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik
Beslutande organ
Utbildningsnämnden CLINTEC
Datum för fastställande
2017-04-27
Reviderad av
Utbildningsnämnden CLINTEC
Senast reviderad
2022-03-16
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2022

Särskild behörighet

För tillträde krävs godkänt resultat på kurserna 2LG072 Talkommunikation och 2LG078 Kommunikation och språklig struktur.

Mål

Studenten ska kunna:
  • använda, definiera och förklara termer och begrepp inom typisk tal-, språk- och läsutveckling hos barn.
  • beskriva teoretiska synsätt inom området, samt i vetenskaplig litteratur identifiera och reflektera över dessa.
  • beskriva och diskutera undersökningsmetoder inom barns tal-, språk- och läsutveckling särskilt med avseende på metodologiska begränsningar och dessas konsekvenser för resultattolkning.
  • redogöra för tal-, språk- och läsutveckling, samt hur dessa utvecklingsaspekter relaterar till varandra.

Innehåll

Kursen kartlägger teorier och modeller samt diskuterar standardforskningsmetoder inom barns språkutveckling. Kursmoment tar upp talperception, barnriktat tal och rollen av social interaktion i spädbarnsåldern, talproduktion, ordinlärning i samband med alternativ och kompletterande kommunikation, fonologisk medvetenhet, grammatisk förståelse, syntaxutveckling och utveckling av pragmatisk förmåga och diskursförmåga i förskole- och skolåldern, samt typisk läs- och skrivutveckling. Typisk tal-, språk- och läsutveckling belyses utifrån flerspråkighetsperspektiv och neurologiska perspektiv.

Arbetsformer

Vid frånvaro vid obligatoriska moment ansvarar studenten själv för att ta kontakt med kursansvarig lärare för ersättningsuppgift. Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination

Skriftlig tentamen, inlämningsuppgifter i grupp och individuellt, muntlig presentation i grupp.
Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier, laborationer och övningar.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts. Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen.

Övriga föreskrifter

Kursvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Kursbok

Rowland, Caroline Understanding child language acquisition

Vetenskapliga artiklar

Archibald Working memory and language learning 33 (2017) :1, s. 5-17

Hoff, E The specificity of environmental influence: Socioeconomic status affects early vocabulary development via maternal speech. 74 (2003) :5, s. 1368-1378 doi: 10.1111/1467-8624.00612

Holm; Rejnö-Hable Svenska normer för flerspråkiga småbarn på språkförståelsedelen i Reynell Developmental Language Scales III - betydelsen av socioekonomiska förhållanden
Kuhl Early language acquisition: Cracking the speech code. Nature Reviews: Neuroscience, 5(11), 831-843. doi: 10.1038/nrn1533
Lopez; Walle Adult responses to infant prelinguistic vocalizations are associated with infant vocabulary: A home observation study
Lundeborg; Hammarström Word-initial /r/-clusters in Swedish speaking children with typical versus protracted phonological development
Stoel-Gammon, C. Relationships between lexical and phonological development in young children. Journal of Child Language, 38(1), 1-34. doi: 10.1017/S0305000910000425
Werker How do infants become experts at native-speech perception? Current Directions in Psychological Science

Rekommenderad litteratur

Archibald Working memory and language learning 33 (2017) :1, s. 5-17

Nippold, Marilyn A. Later language development : school-age children, adolescents, and young adults

Fördjupningslitteratur

Schuele, C. Melanie; Boudreau, Donna Phonological Awareness Intervention: Beyond the Basics 39 (2008) :1, s. 3-20

van Kleeck, Anne Distinguishing between casual talk and academic talk beginning in the preschool years: an important consideration for speech-language pathologists 23 (2014) :4, s. 724-741

Förslag till fördjupningsläsning finns i slutet av varje kapitel i kursboken Rowland (2014) Understanding Child Language Acquisition eller på referenslistorna av artiklarna.