Medicinsk vetenskaplig metodologi, 4,5 hp

Alla högskolepoäng från termin 1-3 samt godkänt på̊ momentet "Medicinsk diagnostik" i kursen Den sjuka människan 2 samt momentet "Kliniskt körkort" i kursen Integrerad deltentamen.

Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska tillägna sig fördjupad kunskap inom medicinsk vetenskaplig metodologi och analys, samt utveckla ett kritiskt reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt. Kursen förbereder studenten för praktiserande av evidensbaserad medicin och för att kunna följa den medicinska vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom vården.
 
Lärandemål
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4). 
* Se under rubriken övriga föreskrifter.

Kunskap och förståelse
Studenten ska kunna:

• Identifiera olika typer av epidemiologisk studiedesign och diskutera felkällor samt styrkor och svagheter (S2).
• Redogöra för grundläggande teorier, principer och begrepp inom den medicinska vetenskapsteorin
  och forskningsetiken (S2).

Färdigheter
Studenten ska kunna:

• Tillämpa grundläggande statistiska metoder för analys av kvantitativa data för att besvara medicinska frågeställningar (M2).
• Söka och utvärdera medicinsk information samt aktuell forskningslitteratur och muntligen och skriftligen kommunicera egna synteser av denna information (M3).
• Presentera en projektplan med en tydlig och avgränsad vetenskaplig frågeställning som är relaterad till tidigare forskning/litteratur (M3)
• Beskriva projektets uppläggning (design) och valda metoder för dataanalys och statistik beaktande gällande forskningsetiska normer (M2)
• Följa angivna formaliaregler för vetenskapliga texter (M1)

Förhållningssätt
Studenten ska kunna:

• Visa ett kritiskt reflekterande förhållningssätt i sin bedömning av medicinvetenskaplig information. 
• Visa förståelse för betydelsen av forskningsetik.
• Uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling.
   

Kursens ämnesmässiga kärna utgörs av evidensbaserad medicin, vetenskapsteori och forskningsetik, epidemiologi och biostatistik, vetenskaplig informationskompetens, och vetenskaplig kommunikation. Teoretisk kunskap praktiseras vid seminarier samt genom att självständigt utforma en projektplan för en medicinsk studie. Kursen är en fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom medicinsk vetenskaplig metodologi och förbereder studenten för praktiserande av evidensbaserad medicin och för att kunna följa den medicinska vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom vården. Vidare förbereder kursen studenten för examensarbetet i medicin.

De undervisningsformer som används på kursen är: föreläsningar, seminarier, grupparbete/workshop, journal club, arbete med individuell skriftlig forskningsprojektplan och självstudier. Vid kursens seminarier tränas studenterna i att formulera vetenskapliga frågor och analys av vetenskapliga artiklar.
 
Kursansvarig bedömer om, och i så fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Obligatorier:
Seminarier är obligatoriska, och förutsätter studentförberedelse enligt instruktion.

a) individuell skriftlig inlämningsuppgift i form av en plan för ett tänkt forskningsprojekt.
b) muntlig examination i form av individuell redovisning av projektplan och återkopplingen på en annan students projektplan vid förseminarium samt slutseminarium.
 
Examination:
c) individuell skriftlig redovisning av medicinsk informationssökning
d) individuell skriftlig examination
 
Kursansvarig bedömer om, och i så fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.
 
Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Inlämningsuppgifter som lämnas in för examination eller som komplettering för missat obligatoriskt undervisningsmoment efter angiven deadline, bedöms vid nästkommande examinationstillfälle.
 
Begränsningar av antalet prov- eller praktiktillfällen:
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Undervisning på engelska kan förekomma

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

*
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).
 
Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.