Medicinsk vetenskaplig metodologi, 4,5 hp

Alla högskolepoäng från termin 1-3 samt godkänt på̊ momentet "Medicinsk diagnostik" i kursen Den sjuka människan 2 samt momentet "Kliniskt körkort" i kursen Integrerad deltentamen.

Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska tillägna sig fördjupad kunskap inom medicinsk vetenskaplig metodologi samt utveckla ett kritiskt reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt. Kursen förbereder studenten för praktiserande av evidensbaserad medicin och för att kunna följa den medicinska vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom vården.
 
Lärandemål
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin (S1-S4) och färdigheterna enligt Millers pyramid (M1-M4). 
* Se under rubriken övriga föreskrifter.

Kunskap och förståelse
Studenten ska kunna:

• Beskriva och jämföra olika typer av epidemiologisk studiedesign och statistiska metoder som används i dessa och diskutera felkällor samt styrkor och svagheter (S3).
• Redogöra för hur vetenskapliga publikationer är uppbyggda (S2)
• Beskriva de olika stegen i evidensbaserad medicin (EBM) och för skillnaden mellan EBM och beprövad erfarenhet (S2).
• Redogöra för tillförlitlighet för kunskapskällor inklusive hälsodata- och kvalitetsregister
• Redogöra för lagar och förordningar kring klinisk forskning (S1)
• Redogöra för grundläggande teorier, principer och begrepp inom den medicinska vetenskapsteorin och forskningsetiken (S2).

Färdigheter
Studenten ska kunna:

• Visa förmåga att söka och kritiskt granska aktuell forskningslitteratur samt kommunicera egen kristisk granskning och utvärdering av sådan information (M3).
• Tillämpa och motivera val av biostatistiska metoder i relation till studiedesign för att besvara medicinska frågeställningar (M2).
• Redogöra för centrala etiska principer i förhållande till studiedesign i vetenskapliga studier (M1)

Förhållningssätt
Studenten ska kunna:

• Visa ett etiskt och kritiskt reflekterande förhållningssätt i bedömning av medicinvetenskaplig information. 
• Uppträda respektfullt mot patienter, andra studenter, lärare och personal samt ta aktivt ansvar för sitt lärande och sin professionella utveckling.
   

Kursens ämnesmässiga kärna utgörs av evidensbaserad medicin, vetenskapsteori och forskningsetik, epidemiologi och biostatistik, vetenskaplig informationskompetens, och vetenskaplig kommunikation. Kursen innehåller teoretisk och praktisk undervisning i bl a hur man ställer en vetenskaplig fråga, klinisk forskningsdesign och statistiska test som används i dessa studier så som metaanalyser, systematiska översyner, randomiserade kontrollerade studier, fallkontrollstudier, och kohortstudier; grundläggande steg för hypotesundersökning och tolkning av konfidensnivåer; statistiska beräkningar i tex antal som behövs för att behandla, relativ risk, odds ratio, sensitivitet och specificitet och i att tolka risken för sjukdom baserat på resultat från diagnostiska och screeningtester. Teoretisk kunskap praktiseras vid seminarier. Kursen är en fördjupning av tidigare inhämtade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom medicinsk vetenskaplig metodologi och förbereder studenten för praktiserande av evidensbaserad medicin och för att kunna följa den medicinska vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom vården. Vidare förbereder kursen studenten för examensarbetet i medicin.

De undervisningsformer som används på kursen är: föreläsningar, seminarier, grupparbete/workshop, journal club, och självstudier.

Kursansvarig bedömer om, och i så fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Obligatorier:
Individuell skriftlig redovisning av litteratursökning samt av vetenskapliga litteraturgranskningar enligt mallar.

 
Examination:
Skriftlig examination
Examinerande seminarier
 
Kursansvarig bedömer om, och i så fall hur, frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.
 
Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Inlämningsuppgifter som lämnas in för examination eller som komplettering för missat obligatoriskt undervisningsmoment efter angiven deadline, bedöms vid nästkommande examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag
från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på
förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.
 
Begränsningar av antalet prov- eller praktiktillfällen:
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Undervisning på engelska kan förekomma

Kursvärdering sker enligt de riktlinjer som angivits av styrelsen för utbildning vid Karolinska Institutet.

*
Kunskaperna är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin:
S1) enkel (ex. känna till, identifiera),
S2) sammansatt (ex. redogöra för, beskriva),
S3) relaterad (ex. analysera, relatera), och
S4) utvidgad (ex. teoretisera, analysera).
 
Färdigheterna är nivåindelade enligt Millers pyramid:
M1) veta,
M2) veta hur man utför,
M3) kunna visa, och
M4) kunna utföra yrkesmässigt.