Psykoterapeutiska teorier och metoder 2, 10 hp

Godkänt på föregående läsårs samtliga kurser krävs för att vara behörig till denna kurs.

Kursen syftar till att ge en bred teoretisk grund för kognitiv beteendeterapeutisk tillämpning vid ökad komplexitet och svårighetsgrad, inklusive samsjuklighet, avseende patienters problematik (t.ex. personlighetssyndrom, beroende, posttraumatiskt stressyndrom, tvångssyndrom och ätstörningar). Kursen ska särskilt belysa kopplingen mellan uppkomst, vidmakthållande och intervention. Kursen syftar också till att ge en fördjupning inom lagstiftning samt etiska frågeställningar av betydelse för psykoterapeutisk verksamhet inom psykiatrin.

Kunskap och förståelse
Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• redogöra för mekanismer avseende uppkomst och vidmakthållande
• redogöra för tillämpliga behandlingsprinciper och interventioner, samt kritiskt granska dessa ur ett vetenskapligt perspektiv
• redogöra för utvecklingspsykologiska samt evolutionsbiologiska aspekter av betydelse för uppkomst och vidmakthållande
• redogöra för sjukvårdslagstiftning och lagstiftning gällande socialtjänst som rör ovanstående tillstånd.

Färdigheter och förmågor
Efter godkänd kurs ska studenten visa förmåga att

• operationalisera psykiskt lidande, utforma fallformulering samt formulera konkreta och mätbara behandlingsmål
• genomföra interventioner som syftar till att påverka centrala vidmakthållande processer
• tillämpa metoder för aktivt kunskapssökande, kritisk kunskapsvärdering och gruppsamverkan kring lärande.

Värderingar och förhållningssätt
Efter godkänd kurs ska studenten visa förmåga att

• reflektera kring och problematisera yrkesetiska frågor som berör psykoterapeuters verksamhet
• reflektera kring faktorer som kan påverka genomförandet av behandling så att en patient inte diskrimineras utifrån diskrimineringsgrunderna
• uttrycka och tillämpa värderingar som leder till eget ansvarstagande för kontinuerlig kunskapsinhämtning och professionell utveckling.

Kursen är indelad i följande två moment:

Momentet berör inlärnings-, socialpsykologiska och neuropsykologiska aspekter av betydelse för utveckling, vidmakthållande och behandling vid komplexa psykiatriska tillstånd. Frågeställningar rörande etik, professionell hållning och lagstiftning som berör psykoterapeuters verksamhet integreras i undervisningen.

Momentet utgör en fortsättning av föregående moment. Utvecklingspsykologiska samt evolutionsbiologiska aspekter av betydelse för uppkomst och vidmakthållande vid komplexa tillstånd behandlas och integreras med föregående terminers undervisning om inlärning, neurovetenskap och socialpsykologi.

Undervisningen bygger på studentaktivt lärande och sker i form av verkstäder, föreläsningar, seminarier m.m.
Webbaserade kunskapstest, deltagande i studiegrupper, verkstäder och seminarier är obligatorisk och förutsätter en aktiv medverkan och eget ansvarstagande från studenten.

Moment 1, Komplex psykiatrisk problematik 1 och moment 2, Komplex psykiatrisk problematik 2, examineras var för sig genom självständiga skriftliga arbeten och praktiska tillämpningsseminarier.

Skriftliga arbeten kontrolleras i antiplagiatsystem innan rättning påbörjas. 
Samtliga examinationsuppgifter ges betyget U eller G.
På respektive moment ges något av betygen U eller G.
För betyget G på ett moment krävs G på samtliga examinationsuppgifter och fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U eller G. För betyget G på hel kurs krävs G på moment 1 och 2.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet examinationstillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället. 

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Kursens sista planerade kurstillfälle är med start HT26, och den läggs därefter ner. Examination enligt denna kursplan kommer att vara möjlig till och med HT27-VT28 för studenter som inte fullföljt kursen med godkänt resultat.

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Undervisning på engelska kan förekomma.