Psykoterapeutiska teorier och metoder 2, 10 hp

Godkänt på föregående läsårs samtliga kurser krävs för att vara behörig till denna kurs.

Kursen syftar till att ge en bred teoretisk grund för kognitiv beteendeterapeutisk tillämpning vid i första hand beroendetillstånd, ätstörningar, personlighetssyndrom och tvångssyndrom, samt att särskilt belysa kopplingen mellan uppkomst, vidmakthållande och intervention. Kursen förbereder för en ökad komplexitet och svårighetsgrad avseende patienters problematik, inklusive samsjuklighet, samt syftar till att ge en fördjupning inom lagstiftning samt etiska frågeställningar av betydelse för psykoterapeutisk verksamhet inom psykiatrin.

Kunskap och förståelse
Efter godkänd kurs ska studenten gällande patienter som har diagnostiserats med beroendetillstånd, ätstörningar, personlighetssyndrom och tvångssyndrom samt komorbida tillstånd, kunna redogöra för

• mekanismer avseende uppkomst och vidmakthållande
• tillämpliga behandlingsprinciper och interventioner, samt kritiskt granska dessa ur ett vetenskapligt perspektiv
• utvecklingspsykologiska samt evolutionsbiologiska aspekter av betydelse för uppkomst och vidmakthållande
• sjukvårdslagstiftning och lagstiftning gällande socialtjänst som rör ovanstående tillstånd

Färdigheter och förmågor
Efter godkänd kurs ska studenten gällande patienter som har diagnostiserats med beroendetillstånd, ätstörningar, personlighetssyndrom och tvångssyndrom samt komorbida tillstånd, visa förmåga att

• operationalisera psykiskt lidande och mäta beteende i beteendeanalyser och fallkonceptualisering samt formulera konkreta och mätbara behandlingsmål och pedagogiskt kunna förklara detta i en behandlingssituation.
• argumentera för olika behandlingsprinciper utifrån rådande evidens.
• tillämpa metoder för aktivt kunskapssökande, kritisk kunskapsvärdering och gruppsamverkan kring lärande.

Värderingar och förhållningssätt
Efter godkänd kurs ska studenten, gällande patienter som har diagnostiserats med beroendetillstånd, ätstörningar, personlighetssyndrom och tvångssyndrom samt komorbida tillstånd, visa förmåga att

• reflektera kring och problematisera yrkesetiska frågor som berör psykoterapeuters verksamhet
• uppmärksamma, uttrycka och tillämpa värderingar som kan påverka genomförandet av behandling så att en patient inte diskrimineras p.g.a. sin könstillhörighet, etniska tillhörighet, trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionsvariation
• respektera andra människors existentiella val
• uttrycka och tillämpa värderingar som leder till eget ansvarstagande för kontinuerlig kunskapsinhämtning 

Kursen är indelad i följande två (2) moment:

Moment 1 ges under termin 3 och fokuserar på utveckling och behandling av beroendetillstånd, ätstörningar, personlighetssyndrom och tvångssyndrom samt komorbida tillstånd. Beteendeanalys och fallkonceptualisering, terapeutisk allians samt terapeutiska interventioner tillämpliga vid dessa tillstånd behandlas. Etiska frågeställningar, professionell hållning och lagstiftning och föreskrifter som berör psykoterapeuters verksamhet integreras med undervisningen vid val av behandling.  

Moment 2 ges under termin 4 och utgör en fortsättning och fördjupning av föregående moments arbete. Utvecklingspsykologiska samt evolutionsbiologiska aspekter av betydelse för uppkomst och vidmakthållande vid dessa tillstånd behandlas och integreras med föregående terminers undervisning om inlärning, neurovetenskap och socialpsykologi. 

Undervisningen bygger på studentaktivt lärande och sker i form av verkstäder, föreläsningar, seminarier m.m. Undervisning i studiegrupper, verkstäder och seminarier är obligatorisk och förutsätter ett aktivt deltagande och ansvarstagande från studenten.

Båda momenten examineras genom webbaserade kunskapstest, självständiga skriftliga arbeten samt genom praktiska tillämpningsseminarier. Rättning av självständiga arbeten innebär att studenterna kan erhålla betyget godkänt eller underkänt.

Frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag
Vid mer än 20% frånvaro från studiegrupperna respektive totalt 20% från seminarier och verkstäder under en termin, bedömer examinator om möjlighet till ersättningsuppgift finns. Om så inte är fallet innebär det att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning i antalet examinationstillfällen
Vid underkänt ges ytterligare max fem examinationstillfällen. Som skriftliga examinationstillfällen räknas de tillfällen då studenten skickat in sin examination. Skriftliga arbeten granskas med verktyg för plagiatkontroll innan rättning påbörjas. För att ett examinerande skriftligt arbete ska vara aktuellt för bedömning måste det ha inkommit inom tidsgränsen, vilken anges i schema i samband med terminsstart. Om ett arbete inte inkommer i tid hänvisas studenten till omexaminationstillfället. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under ett år efter en eventuell nedläggning av kursen alternativt vid ny kursplan.

Kursutvärdering sker enligt riktlinjer fastställda av Karolinska Institutet.

Undervisning på engelska kan förekomma.