Hälsa och livsvillkor hos äldre - förr, nu och i framtiden, 7,5 hp

Sjuksköterskeexamen om 180 hp eller kandidatexamen i omvårdnad om minst 180 hp. Dessutom krävs kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 (med lägst betyget Godkänd/E).

Kursens övergripande mål är att studenten, utifrån begreppen hälsa, livsvillkor och miljö, förvärvar självständig förmåga att kunna bedriva hälsofrämjande och hälsoförebyggande arbete för äldre människor.

Kursen består av två moment:
1. Hälsa och livsvillkor hos äldre (6 hp)
2. Vetenskaplig teori och metod med inriktning på epidemiologi (1,5 hp)

Hälsa och livsvillkor hos äldre 
Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten:

• visa kunskap genom att beskriva, analysera och tolka samband mellan människors livsvillkor, miljö och hälsa
• visa kunskap genom att kunna identifiera, värdera och tillämpa teorier och modeller kring hälsa, samt aktuell forskning relevant för hälsoarbete i den äldre befolkningen på individ eller gruppnivå
• visa kunskap om organisation och lagrum som styr äldres vård- och omsorg 

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten:

• visa färdighet och förmåga att självständigt kunna planera, hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbete
• visa färdighet och förmåga att identifiera och reflektera över risk- och friskfaktorer och sårbara grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången kurs ska studenten:

• visa förmåga att göra bedömningar och prioriteringar inom hälsoarbete utifrån vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter inom omvårdnad

Vetenskaplig teori och metod med inriktning på epidemiologi
Kunskap och förståelse
Efter genomgången kurs ska studenten:

• visa kunskap och förståelse om vanligt förekommande begrepp inom epidemiologisk forskning
• visa kunskap om epidemiologisk studiedesign

Färdighet och förmåga
Efter genomgången kurs ska studenten:

• granska statistisk rapportering från epidemiologisk forskning

Kursen består av två moment:

• Epidemiologiska begrepp, design och metoder, t ex. longitudinell och tvärsnittsdesign, kohortstudier, prevalens, incidens, urval, bortfall för att kunna förstå och kritiskt granska epidemiologiska studier som har relevans för omvårdnad inom specialistområdet

• samhällsstrukturens och närmiljöns påverkan på människors hälsa
• teoretiska perspektiv på hälsa och åldrande
• risk- och friskfaktorer, sårbara grupper
• styrdokument
• teorier och modeller aktuella inom hälsoarbete
• folkhälsoproblem/hälsoproblem i ett livscykelperspektiv, dess utbredning, fördelning och orsakssammanhang
• strategier för hälsofrämjande och förebyggande arbete på individ-, grupp- och områdesnivå/befolkningsnivå
• värdegrund samt etiskt och professionellt förhållningssätt vid hälsoarbete

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, studieuppgifter och litteraturstudier.
Arbetsformerna syftar till att träna ett vetenskapligt förhållningssätt som underlag för evidensbaserad omvårdnad genom aktivt kunskapssökande, problemlösning, kritisk analys och reflektion.
Då kursen är nätbaserad kan grupparbeten även genomföras virtuellt i realtid eller asynkront (diskussionen pågår över en längre tid).

Deltagande i studieuppgifter och verksamhetsförlagd utbildning är obligatoriskt. 

Kursen examineras genom examinerande seminarier samt kriftliga individuella hemexaminationer.

Innan examinationerna genomförs rekommenderas att kursens alla läraktiviteter är avklarade.
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. Om studenten genomfört sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit i räknas inte som examinationstillfälle. Hemexamination som har öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.
För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ska minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) tillhandahållas på det tidigare innehållet under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.