Teorier och metoder för implementering och utvärdering, 7 hp

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom folkhälsovetenskap, hälso- och sjukvård eller relevant samhällsvetenskapligt ämnesområde. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Att studenten med godkänt resultat genomfört kurser motsvarande 45 högskolepoäng från år 1 på Masterprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning hälsofrämjande arbete och prevention.

Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:

• Visa kunskap om och förståelse för teorier, modeller och ramverk inom implementeringsforskning
• Visa kunskap i att utforma en programteori för en hybridstudie gällande effektivitet och implementering
• Kritiskt analysera komplexa interventioner för att identifiera och motivera nyckelelement i orsakskedjan
• Diskutera behovet och användningen av riktlinjer för rapportering inom interventionsforskning
• Tillämpa kunskap i design av en process och effektutvärdering av komplexa interventioner och policy
• Visa förståelse för en utvärderingsmetod med "mixed methods"
• Reflektera över styrkor och svagheter med ett evidensbaserat förhållningssätt till hälsofrämjande arbete i relation till uppnåendet av de globala hållbarhetsmålen

Syftet med denna kurs är att ge studerande på masternivå färdigheter att ta forskning till praktik genom att tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt för implementering och utvärdering av åtgärder samt hur storskalig implementering i samhället ska planeras och utvärderas. Innehållet fokuserar på följande:

• Från modellutvärdering till storskaliga implementering
• Utveckling och utvärdering av komplexa interventioner rörande mekanismer, implementeringsutfall, utfall på samhälls-, organisations- och individnivå
• Kvantitativa och kvalitativa metoder
• Rapporteringsriktlinjer i interventionsforskningen
• Hybridstudier  i implementeringsforskning
• Implementeringsteorier, modeller och ramverk
• Implementeringsstrategier
• Misslyckad intervention vs. misslyckad implementering

Föreläsningar, smågruppseminarier och grupparbete i syfte att främja en reflekterande, analytisk och kritisk inställning till folkhälsointerventioner. Föreläsningarna ger de studerande kunskap om implementeringsforskning och utvärdering. Grupparbetet ger de studerande tillfälle att i mer detalj utforska olika föreläsningsteman och tillämpa de erhållna kunskaperna. De studerande arbetar i lag för att kritiskt diskutera folkhälsointerventioner beträffande metoder och slutsatser. De studerande blir ombedda att reflektera över styrkor och svagheter i de metoder som använts och den evidens som framlagts samt presentera sina resultat för gruppen. Samtliga lärare i kursen är aktiva forskare inom området interventions- och implementeringsforskning. De studerande förväntas att själva bedriva studier vid sidan av kontakttiden, som kan omfatta läsning, kritisk analys samt uppgifter.

Examinationen består av två delar som båda måste vara avklarade för att få godkänt: 1) Veckovisa obligatoriska grupparbeten med muntlig presentation och peer-review in klassen. Det är fyra grupparbeten baserade på litteratur. Grupparbetena betygsätts med godkänd eller underkänd. 2) en individuell skriftlig hemexamination som tar utgångspunkt i ett verkligt storskaligt implementeringsprojekt där studenten beskriver och kritiskt bedömer de olika stegen vid implementering, utvärdering och storskalig spridning av en intervention. Uppgiften betygsätts med godkänd, väl godkänd eller underkänd. Komplettering av betyget underkänt på den individuella uppgiften upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften måste lämnas in enligt instruktion från kursledare. 

Obligatoriskt deltagande
Kursen börjar med en obligatorisk introduktionsföreläsning. Närvaro och aktiv medverkan under rapportering av grupparbeten är också obligatoriskt. Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro kan kompenseras. Innan studenten deltagit i obligatoriska utbildningsinslag eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal examinationstillfällen
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kursen ges på engelska.