För dig som är student på Läkarprogrammet, 5,5-årigt Utbytesstudier

Ingen läkarutbildning är den andra lik! I Europa är det vanligt att man läser flera kurser parallellt under upp till ett läsår - ibland under flera år. Utbildningen är ofta uppdelad så att man läser teori för sig och gör praktik för sig, ibland på olika terminer. Den mellan- och sydeuropeiska utbildningen är oftast mer teoretisk än den svenska.

Den amerikanska läkarutbildningen är en påbyggnadsutbildning efter grundläggande akademisk examen. Grundexamen tar man på Pre-Med utbildningen innan man söker till Medical School där utbildningen omfattar ytterligare fyra år.

De första två åren på Medical School följer alla studenter i princip samma studieplan, men under år 3 och framförallt år 4 är endast ett fåtal kurser obligatoriska, resten väljer man fritt utifrån planerad specialisering. Kurserna - elektiven - är inte heller upplagda som här. Elektiven är mycket praktiskt inriktade och arbetet kan snarast jämställas med en underläkares.

Vid universiteten utanför Europa förväntas du som student ta stort eget ansvar och fungera väl i kliniskt arbete. Du måste därför ha kommit en lång bit in i din utbildning och hunnit skaffa dig klinisk erfarenhet. Vissa av universiteten kräver dessutom att man är sistaårsstudent (dvs under SVK-perioden på T11) då du förväntas ha grundkunskaper när du kommer dit.

Du kan alltså inte läsa läkarprogrammets grundkurser vid universiteten utanför Europa. Undantag gäller Monash University, där du läser motsvarande T10 under VT. Universidad Austral och Universidad de Chile kan ta emot på T10.

Ordinarie grundkurser

De allra flesta Nordplus- och Erasmusstudenter läser kurser som de sedan får tillgodoräkna sig som ersättning för en ordinarie grundkurs vid KI. Som utbytesstudent integreras du då i utbildningen när du följer kurser ur det normala kursutbudet vid värduniversitetet. I regel sker undervisning på värdlandets språk. Huvudtanken med Nordplus- och Erasmusutbytet är att du ska läsa och tentera en eller flera kurser vid värduniversitetet och sedan få dem tillgodoräknade vid KI.

Du kan dock sällan räkna med att det går att byta en kurs rakt över utan ett visst pusslande och eventuella kompletteringar. Om det inte går att hitta kursmoduler vid värduniversitetet som överensstämmer med den tematiska programkursen, så brukar det gå att ordna kliniska placeringar. Det innebär att du gör enbart de kliniska momenten i kursen/kurserna på universitetssjukhus utomlands samtidigt som du läser in teorin på egen hand och tenterar vid KI.

Studentvalda kurser (SVK)

Du kan också söka utbytesstudier för att göra en kurs eller ett projekt inom ramen för valfria SVK. Samma regler som övrig SVK gäller. 

Genomför du utbytesstudier under termin 11 kan din examen komma att försenas, dock inte med mer än några veckor. I t.ex. USA pågår de amerikanska kurserna under 3-4 veckor med med fasta startdatum och inte alltid i direkt anslutning till SVK-perioden vid KI. Det innebär att även om du tillgodoräknar dig utbytesstudierna som SVK på T11 kan det hända att du missar själva examenshögtiden, men du får ut din examen dock något senare. 

Som utbytesstudent kan det mottagande universitetet ibland hjälpa till med att ordna bostad åt dig, men på många håll måste man ordna med bostad på egen hand. På vissa orter är studentrums tillgången begränsad och därför är det viktigt att du söker bostad så snart du fått ditt antagningsbesked från värduniversitetet.

Du bör i god tid fundera över hur mycket dina studier kan komma att kosta för att se om det är möjligt för dig att finansiera dessa. Generellt kan man säga att studiemedlen från CSN ofta räcker, men du ska vara medveten om att det vanligtvis blir lite dyrare att vistas utomlands eftersom de flesta vill passa på att resa runt.

Som utbytesstudent på ett partneruniversitet betalar du inga terminsavgifter vid värduniversitetet. Andra avgifter kan dock förekomma som exempelvis anmälnings- och registreringsavgift, kåravgift, försäkringsavgift samt kostnader för kurslitteratur och annat material. 

Du har rätt till studiemedel under din utlandsstudieperiod under förutsättning att du får utbildningen tillgodoräknad vid KI. CSN har fastställda belopp för olika länder, för mer information se CSN:s hemsida. Du kan även söka merkostnadslån för resekostnader till och från din studieort.

Stipendium och resebidrag söks i samband med att du är antagen till utbytesuniversitetet och de är olika utformade för de olika utbytesprogrammen. Såväl Nordplusstipendiet €200 per månad som Erasmusstipendiet fastställs årligen, men brukar ligga mellan €400 och €460 per månad.

Du som blir erbjuden en utbytesplats på ett av de universitet som LINK har bilateralt avtal med får ett resebidrag från KI på 6000 kr för en åttaveckorsperiod.

Externa stipendier

Du kan också söka externa stipendier för dina utbytesstudier. Stipendier hittar du online i olika databaser. 

LINK kräver inte att du gör något språktest om du vill åka som utbytesstudent, utan det är upp till dig att se till att du har tillräckliga språkkunskaper innan du påbörjar dina utbytesstudier. De allra flesta studenter har inte mer än gymnasiekunskaper när de åker på utbyte och det räcker oftast långt. Med god framförhållning kan du därför hinna läsa språk innan du reser iväg. Studenter som åker på ett Erasmusutbyte har möjlighet att delta i förberedande (online) språkkurser.