Handledaren Carolina Hagberg inspireras av doktorandernas smarta frågor
Carolina Hagbergs forskningsteam består av fyra personer som studerar varför fetma gör oss sjuka och hur övervikt skulle kunna koppla loss från metabol sjuklighet. Hon trivs i rollen som handledare för doktorander och tycker det är kul att få vara med och stötta deras utveckling.
Namn: Carolina Hagberg
Titel: Forskarassistent vid avdelningen för Kardiovaskulär Medicin, Institutionen för Medicin Solna
Motto: Omöjligt betyder bara att du inte hittat lösningen än.
Inspireras av: Nya innovativa forskningsmetoder och fynd samt av entusiastiska medarbetare, yngre som äldre.
Berätta kort om dig och din bakgrund.
Jag är född och uppvuxen i Helsingfors, Finland, och hade ett tidigt intresse av att förstå människans biologi på detaljnivå, och studerade därför Biokemi vid Helsingfors Universitet. 2004 fick jag möjlighet att sommarjobba på ett labb på Karolinska Institutet, vilket så småningom ledde till en doktorsavhandling från CMB om hur våra blodkärl reglerar hur mycket blodfetter tas upp från cirkulationen. Idag har jag mitt eget forskningsteam på fyra personer på institutionen för Medicin Solna som studerar varför fetma gör oss så sjuka och hur vi skulle kunna koppla loss övervikt från metabol sjuklighet.
Vad innebär det att vara handledare?
Forskningshandledaren har oftast en idé hur projektet ska utformas och vilka forskningsfrågor som ska besvaras. Handledaren har även ansvar för ekonomi och att det finns material och metodologi på plats så att projektet kan utföras. Men lika viktigt är själva handledningen under projektets gång – att vi handledare finns där som support, inspiration, brainstorming och problemlösning, och att vi gradvis låter doktoranden eller studenten växa och bli alltmer självständig. I slutet av en PhD är ofta doktoranden så insatt i ämnet att det är hon/han som hittar på nya projekt och planerar hur de kan utföras.
Vad är det bästa med att vara handledare?
Att få se hur unga forskare utvecklas och går framåt! Det är jättekul att få vara med och stötta den utvecklingen. Och att få inspirera och jobba med så många olika människor. Unga forskarstudenter har ofta öppna sinnen och ställer väldigt smarta frågor, som ibland väcker helt nya idéer inom gruppen.
Vilka egenskaper ser du som viktiga hos en doktorand?
Nyfikenhet på att lära sig något nytt och utforska ett ämne i mer detalj. Att vara entusiastisk och intresserad, tillsammans med lite kämpar glöd, räcker en lång väg, och är mycket viktigare än exakt vad man kan vid starten. Och lite målmedvetenhet är också bra såklart, man ska vara beredd på att det ryms både medgångar och motgångar inom spannet av fyra år, det viktiga är att inte ge upp lätt utan lära sig av sina misstag.
Har du några tips till studenter som funderar på att börja forska?
Mina två tips är att testa först ifall du gillar forskning och att välja en bra handledare. Många labb tar emot sommarstudenter eller forskningsassistenter under terminerna, det lönar sig att skriva till forskare och fråga om det finns en sådan möjlighet. Skriv ett kort, personligt mejl och skicka med ditt CV där det står tex vad du gjort så som examensarbeten. Ifall det finns en utlyst doktorandplats som intresserar dig, försök luska reda på hurudan forskningsgruppen är – läs några av deras artiklar, kolla ifall de har en hemsida, ifall du har en tidigare handledare på samma universitet skriv och fråga ifall de känner gruppledaren. Du kan till och med skriva en fråga till den som utlyst platsen. Och ifall du inte får den första platsen du söker – ge inte upp! Fråga om feedback och sök igen en annan plats.