PIL

FAQ om alternativt urval PIL

Här kan du få svar på några av de vanligaste frågorna.

1. Jag har inte läst alla kurser som krävs för behörighet, kan jag bli antagen via ett alternativt urval ändå?

Du kan anmäla dig till PIL även om du läser sista terminen på gymnasiet eller kompletterar för att bli behörig. Vi bedömer inte om man uppfyller behörighetskraven förrän sista kompletteringsdag har passerat (se viktiga datum på antagning.se). Om du då inte uppfyller behörighetskraven så kommer du att bli struken, oavsett om du fått ett bra meritvärde. Den alternativa urvalsgruppen (PIL) är alltså inget sätt att visa att man har rätt förkunskaper, utan endast ett tredje sätt att konkurrera om en plats för dem som är behöriga i tid.

2. Jag har gjort en anmälan till PIL, hur vet jag att den registrerats?

När du har gjort din anmälan kan du se denna på Mina sidor på antagning.se. Observera att din anmälan till det alternativa urvalet kommer att ha status ”ej behandlad” under hela processen.

3. Varför kan man inte använda det högskoleprovsresultat man får samma termin som man deltar i PIL?

Det beror på att vi måste genomföra steg 1 i PIL, dvs. skicka kallelser till dem som går vidare till test, innan innevarande termins Högskoleprov är rättat. Därför används det bästa giltiga resultat som sökande har från senast terminen innan. Du deltar däremot i den vanliga urvalsgruppen för Högskoleprov (HP-gruppen) med det resultat du skriver samma termin som du söker, förutsatt att det är lika bra eller bättre än ditt tidigare resultat.

4. Vad måste man ha för Högskoleprovsresultat för att bli kallad till test i PIL?

Det är inget som bestäms på förhand, utan beror på vilka som anmält sig och vad de har för resultat. Drygt 400 personer kallas till steg 2, och de senaste åren har gränsen hamnat runt 1,40. Det bästa är dock att ta chansen och anmäla sig även om man har ett lägre resultat.

5. Vad är det för test man skriver i PIL, går det att plugga till det?

Testet heter PQA (del A1: Mental Agility Test) och är ett generellt kognitivt test som utvecklats i Australien och används världen över i liknande typer av urval. Det handlar inte om läkaryrket eller naturvetenskap, utan mäter logisk problemlösningsförmåga, som ett IQ-test. Det består av 40 frågor (på svenska) och man har en timme på sig att besvara frågorna. Det finns inga gamla test att öva på, testutvecklarna anser inte att man kan förbereda sig genom att öva på liknande test.

6. Jag sökte via alternativt urval tidigare men kom inte in, har jag sämre chanser då om jag söker igen?

Nej, man sparar inget resultat från den ena gången till den andra. Det meritvärde du får påverkas varken positivt eller negativt av hur många gånger du sökt utbildningen eller deltagit i alternativt urval innan. Du börjar om från början varje gång du söker.

7. Måste jag söka KI i första hand, ökar det chanserna att bli antagen?

Nej, det är inget som bedöms eller påverkar det meritvärde man får. Däremot kan det vara viktigt att tänka på hur man prioriterar sin anmälan eftersom lägre prioriterade utbildningar stryks automatiskt om man bli antagen till för många högskolepoäng. Det alternativa urvalet är ingen parallell antagning som sker vid sidan om det vanliga urvalet. Läs mer om nedstrykning och prioritering av anmälan på antagning.se. Kontakta gärna Antagningen (kontaktuppgifter, se nedan) inför sista anmälningsdag om du är osäker.

8. Jag har fått en kallelse men kan inte den dagen, går det att skriva provet vid något annat tillfälle?

Nej, det finns bara ett provtillfälle. Om man får förhinder kan man inte spara provet till senare. Vad gäller intervjutider kan man i samband med provdagen anmäla vilka datum (under intervjuveckorna) som inte fungerar, så försöker vi anpassa intervjuschemat så långt det är möjligt.

9. Jag kan se att jag fått ett meritvärde på Mina sidor på antagning.se innan urval, hur vet jag om det räcker för att bli antagen?

Det går tyvärr inte att svara på förrän urvalsresultatet är klart och du kan se ett publicerat antagningsbesked på ditt användarkonto. Det beror på att många andra saker påverkar urvalsresultatet, till exempel vad övriga sökande fått och hur de prioriterat sina anmälningar. Det är först när du kan se ditt antagningsbesked som du får reda på om det räckte för att bli antagen, eller om du reservplacerades inför det andra urvalet.

Har du andra frågor som du inte hittar svaret på här?

Ring eller mejla Antagningen: antagning@ki.se eller PIL@ki.se

Urvalskommittén

Urvalskommittén består av en ordförande, fem ledamöter samt studentrepresentanter. Urvalsprocessen avslutas med ett slutmöte där intervjuarnas sammanställda bedömningar presenteras. Varje sökande får två separata bedömningar från sina intervjuer, och det slutliga meritvärdet utgörs av medelvärdet av dessa två. Om bedömningarna för en sökande skiljer sig med mer än ett poängsteg diskuteras avvikelsen i urvalskommittén innan det slutliga meritvärdet fastställs. Därefter beslutar urvalskommittén om meritvärden för samtliga sökande som deltagit i urvalet, i enlighet med Karolinska Institutets antagningsordning.