Sjuksköterskans profession och omvårdnad som vetenskap, 16,5 hp

Antagen till sjuksköterskeprogrammet. Särskild behörighet: Ma B, Sh A, Nk B (alternativt Fy A, Ke A och Bi A).

Kursens mål är att studenten ska tillägna sig kunskaper om begrepp och teorier i huvudområdet omvårdnad och förstå sammanhanget till sjuksköterskeprofessionen. Studenten ska kunna förklara och motivera grundläggande kunskap om hälsa, lidande, patientens värld och vårdande. Likaså ska studenten visa förståelse för etiska begrepp och värden samt dess betydelse för omvårdnad. Studenten ska efter kursen kunna återge professionens vetenskapliga och professionsmässiga framväxt och pågående utveckling samt betydelsen av ett humanistiskt synsätt i profession och samhälle.
 
Lärandemål

Moment 1: Forskningsmetodik
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för grundläggande vetenskapliga begrepp och termer
• identifiera och förklara forskningsprocessens steg
• redogöra för grundläggande forskningsetiska principer

  
Färdigheter och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

•  tillämpa informationssökning i databaser för forskning 

 
Moment 2: Sjuksköterskeprofessionen
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för sjuksköterskeprofessionens utveckling
• redogöra för sjuksköterskeprofessionens kärnkompetenser
• förklara betydelsen av interprofessionellt teamarbete
• beskriva och motivera vård på lika villkor
• redogöra för hälso- och sjukvårdens organisation

 
Färdigheter och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• ge exempel på sjuksköterskeprofessionens ansvarområden i hälso-och sjukvårdsorganisationen
• tillämpa grundläggande hygieniska principer

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• förklara samband mellan värdegrund och förhållningssätt i sjuksköterskeprofessionen

Moment 3: Omvårdnadsvetenskap
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för begrepp och utvalda teorier och modeller inom omvårdnads- och vårdvetenskap
• beskriva och motivera etikens betydelse för omvårdnad
• redogöra för betydelsefulla etiska begrepp och värden
• förklara kommunikationens betydelse för god omvårdnad

 
Färdigheter och förmågor
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• tillämpa omvårdnadsbegrepp vid olika vårdsituationer
• föra ett vårdetiskt resonemang relaterat till olika vårdsituationer
• tillämpa det vetenskapliga skrivandet
• tillämpa referenshantering enligt APA

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• motivera teoriers betydelse för omvårdnadens kliniska praxis 
• ge exempel på ett humanistiskt förhållningssätt och betydelsen av värdefrågor i vårdandet

Kursen är indelad i tre moment:
Moment 1: Forskningsmetodik
Moment 2: Sjuksköterskeprofessionen
Moment 3: Omvårdnadsvetenskap

Vetenskaps- och kunskapsteoretiska begrepp och termer

Evidens- och erfarenhetsbaserad kunskap

Forskningsprocessen

Grundläggande forskningsetik samt fusk och plagiat

Vetenskapligt förhållningssätt

Informationskompetens

Sjuksköterskeprofessionens framväxt och utveckling

Professionell utveckling och lärande

Professioner och interprofessionellt teamarbete inom hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige

Sjuksköterskeprofessionens ansvarsområden

Kärnkompetenser

Yrkesetisk kod

Omvårdnadsprocessen

Vård på lika villkor

Basal vårdhygien

Fältstudier inom hälso- och sjukvården

Patientsäkerhet, aseptik, hygien och sekretess

Huvudområdet omvårdnad

Begrepp och teorier inom omvårdnad

Konsensusbegrepp, kärn-, praxis- och idealbegrepp

Människosyn och betydelse av värdegrund

Hälsa, lidande och medkänsla

Vårdmiljö 

Omvårdnadshandlingar och vårdande

Vårdmöten och vårdrelation

Kommunikation för vårdande

Etiska teorier och begrepp

Etik som grund för förhållningssätt

Akademiskt skrivande och referenshantering

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för studenten att aktivt ta ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är: föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, individuella uppgifter, diskussioner (virtuellt eller skriftligt), workshops, litteraturstudier och fältstudier.

Distansutbildningen är IT-baserad och bygger på självständigt och kollaborativt lärande. På distanskursen är antalet fysiska kursträffar på kursorten begränsat till max 2 dagar/7,5 hp, exklusive kursintroduktionsveckan. Lärarstöd ges via IT-baserad lärandeplattform.

Fältstudierna omfattar 32 timmar/vecka och är förlagd i vårdverksamheten. Dag-, kvälls-, natt- och helgpass förekommer samt även helgdagar i förekommande fall. Studenter har ej rätt att komprimera den verksamhetsförlagda utbildningen. 

Deltagande i seminarier, fältstudier och IPL (interprofessionellt lärande) -dagen är obligatoriskt. Andra obligatoriska utbildningsinslag är grupparbeten, vissa tester och inlämningsuppgifter. Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Moment 1 examineras genom ett individuellt digitalt skriftligt kunskapstest.  
Moment 2 examineras genom en individuell muntlig examination.   
Moment 3 examineras genom en individuell skriftlig hemtentamen. 

För godkänd kurs krävs att lärandemålen är uppfyllda, vilket innebär godkänt resultat i moment 1, 2 och 3 samt aktivt deltagande i obligatoriska delar. 
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. Om studenten genomfört sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Digital examination som har öppnats räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat. 

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grund och avancerad nivå.