Experimentell psykologi, 15 hp

Ma B, Sh A med lägst betyget Godkänd/3

Moment 1 Efter genomgången kurs skall studenten kunna • redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika teorier omkring detta • redogöra för principerna för hur vi uppmärksammar viss information men inte annan Moment 2 Efter genomgången kurs skall studenten kunna • redogöra för grundläggande drivkrafter som exempelvis hunger, törst, sexualitet, social tillhörighet, och självhävdelse från psykologiska, evolutionära och neurovetenskapliga perspektiv • redogöra för grundläggande emotioner och reflektera över på vilka sätt känslor (eller emotioner) som glädje, ilska, eller skam spelar en central roll i människors liv. • redogöra för stressbegreppet ur ett biopsykosocialt perspektiv Moment 3 Efter genomgången kurs skall studenten kunna • definiera och förstå innebörden av deskriptiva statistiska begrepp (t ex population, stickprov, mått på centraltendens, varians) och statistisk inferens (t ex signifikans, signifikansnivå, inom- och mellanpersonjämförelser, t-test), samt kunna diskutera och genomföra statistisk analys av enkla experimentella data • redogöra för principerna för experimentplanering och analysera styrkor och svagheter av experimentell metodik i olika forskningssammanhang • i grupp planera och genomföra en laboration i form av ett mindre experiment och skriftligt kunna analysera, rapportera och diskutera resultaten av detta • diskutera sin egen såväl som en annan students rapport av ett genomfört experiment vid ett seminarium

Moment 1 Perception och uppmärksamhet, 5 högskolepoäng (Perception and Attention) Momentet behandlar sensorik och perception, dvs hur våra sinnen får information om världen omkring oss och om händelser i den egna kroppen, samt psykologisk forskning om hur denna information tolkas och används. Den neurofysiologiska bakgrunden till dessa funktioner behandlas utförligt. Perceptionsapparaten kan inte behandla all tillgänglig information utan uppmärksamhetsprocesser väljer ut vilken information som prioriteras och kommer att styra handlingar. Teorier kring och den neurologiska basen för uppmärksamhet behandlas. Moment 2 Emotion och motivation, 5 högskolepoäng (Emotion and Motivation) Momentet behandlar drivkrafter och känslodynamik bakom mänskligt handlande. Det gäller ursprungliga biologiskt grundade drivkrafter som hunger, törst, sexualitet och känslomässig anknytning till andra människor, och sociala motiv som t ex dominans och neurofysiologisk styrning av dessa. Känslor behandlas inom för begreppet emotion, där grundläggande emotionstillstånd som gädje, sorg, rädsla, ilska och avsmak behandlas utifrån evolutionsbiologiska, psykologiska och neurovetenskapliga perspektiv. Vidare behandlas emotionell kommunikation, och samspelet mellan emotion och andra psykologiska processer. Moment 3 Grundläggande statistik och experimentell metod, 5 högskolepoäng (Experimental methodology) Momentet ger en introduktion till statistik som dels behandlar deskriptiva statistiska begrepp som population och sampel, fördelning, mått på central tendens (t ex medelvärde), variation (t ex standardavvikelse) och statistiska skattningar, dels introducerar inferensstatistik med signifikansprövningar av skillnader mellan två grupper. Vidare ges en introduktion till experimentell forskningsmetodik med genomgång av grundläggande begrepp som experimentella variabler (oberoende, beroende och ovidkommande variabler), experimentell kontroll, och kausala slutledningar. Vidare diskuteras experimentplanering och den experimentella metodikens användbarhet för olika typer av frågeställningar.

Huvuddelen av undervisningen sker i form av föreläsningar/seminarier där de studerande uppmuntras till aktivt deltagande. Vidare ingår demonstrationer och statistiska räkneövningar och genomförande av ett laborationsarbete. Detta innebär att studenterna i grupper formulerar en frågeställning för ett experiment och planerar, genomför, analyserar, samt rapporterar detta i en skrift som sedan ventileras vid ett seminarium.

Kursen examineras separat för varje moment. Betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG) tillämpas: Moment 1 och 2: Dessa två moment examineras vid ett skriftlig tentamenstillfälle vid slutet av respektive moment. Tentamina betygsätts med U/G/VG. Moment 3: Momentet examineras genom a) skriftlig tentamen (betyg U/G/VG), samt b) en skriftlig rapport av genomförd grupplaboration samt muntlig ventilering av denna på seminarium. Här krävs också att gruppen opponerar på annan grupps rapport (betyg U/G). För godkänt på momentet krävs G på både a) och b). För väl godkänd krävs VG på tentamen och G på grupplaborationen. Deltagande i laborationer och räkneövningar, samt vissa seminarier är obligatoriska för godkänt resultat. För att bli godkänd på hel kurs krävs minst G på kursens samtliga tre moment. För VG på hel kurs krävs väl godkänd på minst två av kursens tre moment. Begränsning i antalet examinationstillfällen: Studenten har enligt KIs riktlinjer rätt till maximalt sex provtillfällen per kurs för att uppnå godkänt resultat. För praktik eller motsvarande gäller max två examinationstillfällen. Nästföljande tillfälle kan vara nästkommande ordinarie examinationstillfällen på kursen.

Övergångsreglerna följer KIs lokala riktlinjer. För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen ändrats väsentligt skall det ges två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering utifrån kursplanens förväntade inlärningsmål sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Resultat och eventuella åtgärder återförs till studenterna på kurswebb.