Kursplan för

Experimentell psykologi, 15 hp

Experimental psychology, 15 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2023.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT07 , HT08 , HT09 , HT10 , HT11 , HT12 , HT13 , HT14 , HT15 , HT17 , HT20 , HT21 , HT22 , HT23 , HT24
Kurskod
2PS001
Kursens benämning
Experimentell psykologi
Hp
15 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Psykologi 
Nivå 
G1 - Grundnivå 1 
Betygsskala
Underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG)
Kursansvarig institution
Institutionen för klinisk neurovetenskap
Beslutande organ
Programnämnden för Psykologprogrammet
Datum för fastställande
2007-06-21
Reviderad av
Utbildningsnämnden CNS
Senast reviderad
2023-03-20
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2023

Särskild behörighet

Matematik 2a eller 2b eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2.

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

Moment 1, Perception och uppmärksamhet

  • redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika teorier omkring detta
  • redogöra för principerna för hur vi uppmärksammar viss information men inte annan

Moment 2, Emotion och motivation

  • redogöra för grundläggande homeostatiska emotioner som exempelvis hunger, törst och sexualitet från psykologiska, evolutionära och neurovetenskapliga perspektiv
  • redogöra för grundläggande emotioner, så som rädsla och ilska från psykologiska, evolutionära och neurovetenskapliga perspektiv samt reflektera över på vilka sätt känslor (eller emotioner) spelar en central roll i människors liv

Moment 3, Grundläggande statistik och experimentell metod

  • definiera och förstå innebörden av deskriptiva statistiska begrepp (t.ex. population, stickprov, mått på centraltendens, varians) och statistisk inferens (t.ex. signifikans, signifikansnivå, inom- och mellanpersonjämförelser, t-test), samt kunna diskutera och genomföra statistisk analys av enkla experimentella data
  • redogöra för deskriptiva metoder och skillnaden mellan kvalitativa och kvantitativa data
  • redogöra för principerna för experimentplanering och analysera styrkor och svagheter av experimentell metodik i olika forskningssammanhang
  • i grupp planera och genomföra en laboration i form av ett mindre experiment och skriftligt kunna analysera, rapportera och diskutera resultaten av detta
  • diskutera sin egen såväl som en annan students rapport av ett genomfört experiment vid ett seminarium utifrån statistiska, metodologiska och etiska perspektiv

Innehåll

Kursen är indelad i följande tre moment:

Perception och uppmärksamhet, 5.0 hp

Betygsskala: VU

Momentet behandlar sensorik och perception, dvs hur våra sinnen får information om världen omkring oss och om händelser i den egna kroppen, samt psykologisk forskning om hur denna information tolkas och används. Den neurofysiologiska bakgrunden till dessa funktioner behandlas utförligt. Perceptionsapparaten kan inte behandla all tillgänglig information utan uppmärksamhetsprocesser väljer ut vilken information som prioriteras och kommer att styra handlingar. Teorier kring och den neurologiska basen för uppmärksamhet behandlas.

Emotion och motivation, 5.0 hp

Betygsskala: VU

Momentet behandlar drivkrafter och känslodynamik bakom mänskligt handlande. Det gäller ursprungliga biologiskt grundade drivkrafter som hunger, törst, sexualitet och känslomässig anknytning till andra människor, och sociala motiv som t.ex. dominans och neurofysiologisk styrning av dessa. Känslor behandlas inom för begreppet emotion, där grundläggande emotionstillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska och avsmak behandlas utifrån evolutionsbiologiska, psykologiska och neurovetenskapliga perspektiv. Vidare behandlas emotionell kommunikation, och samspelet mellan emotion och andra psykologiska processer.

Grundläggande statistik och experimentell metod, 5.0 hp

Betygsskala: VU

Momentet ger en introduktion till statistik som dels behandlar deskriptiva statistiska begrepp som population och sampel, fördelning, mått på central tendens (t.ex. medelvärde), variation (t.ex. standardavvikelse) och statistiska skattningar, dels introducerar inferensstatistik med signifikansprövningar av skillnader mellan två grupper.

Vidare ges en introduktion till experimentell forskningsmetodik med genomgång av grundläggande begrepp som experimentella variabler (oberoende, beroende och ovidkommande variabler), experimentell kontroll, och kausala slutledningar. Vidare diskuteras experimentplanering och den experimentella metodikens användbarhet för olika typer av frågeställningar och vetenskapligt skrivande.

Arbetsformer

Huvuddelen av undervisningen sker i form av föreläsningar/ seminarier där de studerande uppmuntras till aktivt deltagande. Vidare ingår demonstrationer och statistiska räkneövningar och genomförande av ett laborationsarbete. Detta laborationsarbete innebär att studenterna i grupper formulerar en frågeställning för ett experiment och planerar, genomför, analyserar, samt rapporterar detta i en skriftlig rapport som sedan ventileras vid ett seminarium. Rapporter kan komma att skrivas på och ventileras på engelska.

Vissa utbildningsinslag är obligatoriska, se rubriken "Examination".

 

Examination

Moment 1, Perception och uppmärksamhet, examineras på följande sätt:
a) skriftlig tentamen vid slutet av moment 1, ges betyget U, G eller VG
b) aktivt deltagande vid obligatoriska demonstrationer, enligt anvisningar i schema 

På momentet ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på momentet krävs G på examinationsuppgift a, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget VG på momentet krävs därtill VG på examinationsuppgift a.

Moment 2, Emotion och motivation, examineras på följande sätt:
a) skriftlig tentamen vid slutet av moment 2, ges betyget U, G eller VG
b) aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier och gruppövningar, enligt anvisningar i schema

På momentet ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på momentet krävs G på tentamina, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.
För betyget VG på momentet krävs VG på tentamina, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag.

Moment 3, Grundläggande statistik och experimentell metod, examineras på följande sätt:
a) skriftlig tentamen på metod (ges betyget U, G eller VG) och statistik (ges betyget U, G eller VG)
b) skriftlig rapport av genomförd grupplaboration samt muntlig ventilering av denna på seminarium. Här krävs också att gruppen opponerar på annan grupps rapport. Uppgiften ges betyget U eller G.
c) närvaro vid obligatoriska delar av laborativt arbete, enligt anvisningar i schema

På momentet ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på momentet krävs G på tentamens båda delar (metod och statistik), G på examinationsuppgift b, samt fullgjorda obligatoriska utbildningsinslag enligt anvisningar. För betyget VG på momentet krävs därtill VG på minst en av tentamens båda delar.

Betyg på hel kurs
På kursen ges något av betygen U, G eller VG.
För betyget G på hel kurs krävs minst G på kursens samtliga tre moment. För betyget VG på hel kurs krävs därtill VG på minst två av kursens tre moment.

Frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från eller ej fullgörande av obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i eller fullgjort de obligatoriska utbildningsinslagen, eller tagit igen frånvaro/ brister i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från eller ej fullgörande av ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att studenten inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antalet examinationstillfällen 
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För att en examinationsuppgift ska vara aktuell för bedömning måste den ha inkommit inom utsatt tid, annars hänvisas studenten till omexaminationstillfället.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsinslag m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Om kursen läggs ner eller genomgår stora förändringar kommer information om övergångsbestämmelser att anges här.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt KI:s lokala riktlinjer. Sammanställning av studenternas svar i kursenkät samt kursansvarigs analys av dessa publiceras på KI:s öppna kurswebb.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Borg, Elisabet; Westerlund, Joakim Statistik för beteendevetare : faktabok
Fox, Elaine. Emotion science : cognitive and neuroscientific approaches to understanding human emotions
MYERS, DAVID. DEWALL PSYCHOLOGY
Purves, Dale. Principles of cognitive neuroscience
Reisberg, Daniel Cognition : exploring the science of the mind
Research Methods in Psychology (4th edition) Rajiv Jhangiani, S; I-Chant Chiang, A; Cuttler, Carrie; Leighton, Dana C
Ytterligare artiklar och dylikt efter lärarens anvisningar (ca 200 sidor).