Hälsoinsatser vid katastrofer, 20 hp

Yrkesexamen om minst 120 hp inom hälso- och sjukvård. Därutöver krävs yrkeserfarenhet inom nämnda verksamhetsområden (styrks med tjänstgöringsintyg). Alternativt examen om minst 180 hp samt arbetserfarenhet inom för kursen relevant område (såsom bistånd, internationella organisationer, ska styrkas med tjänstgöringsintyg). Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Kursens syfte är att tillgodose kompetens för att, utifrån behov och risker, på ett adekvat sätt prioritera, planera, genomföra och följa upp hälsoinsatser i samband med katastrofer.

Moment 1
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse

• förklara hur olika hälsodeterminanter påverkar sårbarhet och ett samhälles förmåga att hantera katastrofer.
• definiera olika typer av katastrofer och beskriva hur de kan förebyggas, samt hur deras påverkan på folkhälsan och hälsosystem kan mildras.

Färdighet och förmåga att kunna

• i en flerstegsprocess förklara och planera hur data och information om hälsorisker och hälsobehov kan sökas, analyseras och bedömas i katastrofer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

•  värdera hur olika typer av katastrofer påverkar hälsan.

Moment 2
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:
Kunskap och förståelse

• redogöra för hälsosystemets roll vid katastrofer
• redogöra för essentiella hälsoinsatser vid olika typer av katastrofer
• förklara principer för och hantering av mass-skadesituationer.
• förklara principerna för utvärdering av hälsosystem och hälsoinsatser vid katastrofinsatser.

Färdighet och förmåga

• planera för epidemiologisk övervakning vid katastrofer.
• planera för essentiella hälsoinsatser vid olika typer av katastrofer

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• relatera till katastrofinsatssystem, dess möjligheter och svagheter.
• prioritera bland olika strategier för att möta essentiella hälsobehov i katastrofer.
• argumentera för de viktigaste komponenterna för kontroll av smittsamma sjukdomar.

Kursen är indelad i två moment:
Moment 1

• Global hälsa och den globala sjukdomsbördan
• Hälsodeterminanter och dess variation globalt, regionalt, nationellt och lokalt.
• Katastrofers indirekta och direkta effekter på hälsa och hälsosystem
• Bedömning av hälsobehov vid katastrofer

Moment 2

• Planering och genomförande av kurativa och preventiva hälsoinsatser i olika typer av katastrofer och kontexter
• Principer för och hantering av mass-skadesituationer
• Epidemiologisk övervakning vid katastrofer
• Kontroll av smittsamma sjukdomar
• Redogörelse för internationella system för katastrofinsatser​
• Utvärdering av hälsoinsatser vid katastrofer

Kursmomentet fokuserar på den globala sjukdomsbördan och faktorer som påverkar variation i hälsostatus. Kursen belyser och analyserar generella och riktade hälsostrategier som syftar till förbättrad global hälsa. Det aktuella kursmomentet fördjupar sig också i hälsorelaterade behov vid olika typer av katastrofsituationer, samt metoder för analys och bedömning av hälsotillstånd och hälsorelaterade behov vid katastrofer.

• Hälsodeterminanter och dess variation globalt, regionalt, nationellt och lokalt.
• Katastrofers indirekta och direkta effekter på hälsa och hälsosystem
• Bedömning av hälsobehov vid katastrofer

Kursmomentet tar vid efter bedömningar av hälsorelaterade behov i en katastrof. Viktiga områden är: Prioriteringar och organisation av hälsoinsatser, epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar. Specifika strategier vid mass-skadesituationer och andra akuta hälsohotbelyses. Momentet avslutas med metoder och principer för utvärdering av hälsoinsatser.

• Planering och genomförande av kurativa och preventiva hälsoinsatser i olika typer av katastrofer och kontexter
• Principer för och hantering av mass-skadesituationer
• Epidemiologisk övervakning vid katastrofer
• Kontroll av smittsamma sjukdomar
• Redogörelse för internationella system för katastrofinsatser​
• Utvärdering av hälsoinsatser vid katastrofer

Interaktiva föreläsningar. Web-baserade uppgifter i grupp och individuellt, obligatoriska simuleringsövningar och obligatoriska diskussionsseminarier. I simuleringsövningarna har studenten möjlighet att öva och visa färdighet, vad gäller insamling och analys av information i en katastrof, samt agerande vid en masskadesituation. I diskussionsseminarierna redogör studenten för hälsosystem och essentiella hälsobehov vid katastrofer, planerar och prioriterar för lämpliga insatser.

Kursmomenten examineras individuellt och i grupp. I varje moment ingår även obligatoriska moment där aktivt deltagande krävs.

De obligatoriska delarna innefattar ett omfattande arbete i grupp med skriftliga inlämningar, presentationer och diskussioner i seminarieform. För att studenten ska bli godkänd på kursen krävs att studenten har uppfyllt fastställda kriterier för samtliga obligatoriska delar.

Moment 1.
Examinationen består av en skriftlig tentamen. 

Moment 2.
Examinationen består av en skriftlig tentamen.

Studenten erhåller ett slutbetyg för hela kursen (A-F). Slutbetyget är en sammanvägning av de två tentamina För att bli godkänd på kursen måste man få minst betyg E i båda tentamina samt ha uppfyllt de fastställda kriterierna för samtliga obligatoriska delar.

Obligatoriskt deltagande

Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Kursen ges på engelska.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.