Optikerprogrammet

Som optiker hjälper du människor till ett bekvämare seende och en bättre tillvaro. Till din hjälp har du den absolut senaste teknologin och produkter som kan anpassas för varje individ. Om du söker ett meningsfullt arbete där du underlättar människors vardag är optikeryrket för dig.

Optikerstudent || Sofia, student optikerprogrammet || Sofia, student optikerprogrammet

Om programmet

Som optiker blir du specialist på ögat och människans syn. Du utför synundersökningar, mäter och korrigerar synfel, upptäcker och följer patologiska tillstånd och hjälper människor att välja rätt synhjälpmedel såsom glasögon och linser.

Du behöver också hålla dig uppdaterad om den senaste tekniken, hur den används och hur resultaten av undersökningarna ska tolkas. Produktutvecklingen av individuellt anpassade synhjälpmedel går ständigt framåt och optikeryrket är ett yrke i ständig utveckling.

Upplägg och innehåll

Utbildningen är uppbyggd utifrån begreppen syn och seende och du lär dig förstå och upptäcka ögats åldrande och sjukliga förändringar. De tongivande ämnena är medicin, fysiologisk optik och kontaktlinsteknik.

Studierna bedrivs såväl individuellt som i grupp och består av föreläsningar, kliniskt arbete, praktik (verksamhetsintregrerat lärande, VIL/ verksamhetsförlagd utbildning, VFU), praktiska övningar, projektarbeten samt seminarier och fältstudier. Delar av undervisningen är förlagd till Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Optikerprogrammet är en praktisk yrkesutbildning på heltid, och i princip all utbildning bedrivs på plats för att du ska ges möjlighet att öva mycket. Det krävs att du är fysiskt på plats för att uppnå kursmål och få godkänt på obligatoriska moment.

En del av ögonvården

Optikeryrket är under ständig utveckling. Under de senaste tjugo åren har det gått från att vara ett hantverksyrke till att bli ett kliniskt yrke inom hälso- och sjukvården med egen legitimation. Liksom många går till läkaren för hälsokontroll väljer många att regelbundet besöka sin optiker för att kontrollera att ögonen mår bra. Det innebär att du som optiker behöver en bred medicinsk kunskap.

Klinisk träning på ögonklinik och mottagning

Optikerprogrammets pedagogiska grundsyn bygger på "learning by doing". För KI betyder detta upplevelsebaserad inlärning - att du som student ska vara aktiv, göra själv, prova på, lära och lära av andra studenter. Som optikerstudent får du klinisk träning i våra moderna lokaler i Eye Center of Excellence, både på optikerutbildningens ögonklinik och på klinisk utbildningsmottagning - ögon (KUM-Ö) som drivs i samarbete med ögonakuten på S:t Eriks Ögonsjukhus.

Då optiker är ett yrke inom hälso- och sjukvården följer vi Socialstyrelsens basala hygienrutiner i all praktisk undervisning. Detta innebär till exempel att lösnaglar och långärmade plagg inte får bäras.

Möjlighet till utbytesstudier

Inom optikerprogrammet finns ett antal internationella samarbeten. Du kan åka på utbytesstudier till våra partneruniversitet i Schweiz och Spanien, eller delta i digitala utbyten genom samarbeten med universitet i bland annat Australien.

Optikerprogrammet

Study Programme in Optometry

Basdata

Programkod: 1OP19
Programmets namn: Optikerprogrammet
Högskolepoäng: 180
Gäller från: Hösttermin 2019
Datum för fastställande: 2018-10-18
Fastställd av: Styrelsen för utbildning
Senast reviderad: 2021-11-10
Reviderad av: Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Diarienummer: 3-4797/2021
Behörighetskrav:

Matematik 2a eller 2b eller 2c, Naturkunskap 2.

Huvudområde: Optometri
Examen:

Optikerexamen
(Degree of Bachelor of Science in Optometry)

Medicine kandidatexamen med huvudområde optometri
(Degree of Bachelor of Medical Science with a Major in Optometry)

Student som uppfyller fordringarna för en examen ska på begäran få examensbevis av högskolan.

Mål

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
  • följa kunskapsutvecklingen, och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål enligt högskoleförordningen

Mål för optikerexamen enligt högskoleförordningen
För optikerexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som optiker.

Kunskap och förståelse
För optikerexamen skall studenten

  • visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
  • visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För optikerexamen skall studenten

  • visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten genom-föra synundersökning samt vid behov hänvisa patienten vidare till hälso- och sjukvården,
  • visa förmåga att medverka vid optometrisk habilitering och rehabilitering inom hälso- och sjukvården,
  • visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
  • visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera bedömningar och vidtagna åtgärder med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
  • visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
  • visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För optikerexamen skall studenten

  • visa självkännedom och empatisk förmåga,
  • visa förmåga att göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
  • visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort-löpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Mål för programmet vid Karolinska Institutet

Mål för optikerprogrammet vid Karolinska Institutet
Utöver de nationella målen gäller följande mål för optikerprogrammet vid Karolinska Institutet:

Kunskap och förståelse
Studenten ska:

  • visa kunskap om våld som påverkar individer i nära relationer, såväl kvinnor som barn och män, och
  • efter utbildningen kunna redogöra för samt utöva modern medicinsk optometri i ett multidisciplinärt vårdnadsperspektiv (shared-care).

Innehåll och upplägg

Optikerprogrammet omfattar 180 högskolepoäng varav större delen är i huvudområdet optometri. De kliniska kurserna genomförs framför allt internt vid kliniken vid S:t Eriks ögonsjukhus men även vid privata optometriska kliniker. Utbildningens kliniska moment är integrerade med den teoretiska utbildningen. Utbildningen är forskningsanknuten till form och innehåll och ska stödja studenter att ha ett vetenskapligt förhållningssätt till såväl specifika ämneskunskaper som generiska problem. Utbildningen har även fokus på internationalisering där studenten förbereds för att vara verksam i en interkulturell och internationell miljö.

Flera kurser inom huvudområdet optometri undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition, överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska kurser - allt för att underlätta inlärningen. Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i terminen och på kommande terminer. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns olika verksamhetsområden. Samma typ av patientfall kan återkomma på de olika undervisningsnivåerna med olika problemställningar av stegvis ökande svårighetsgrad.

Kurserna under det första året (termin 1 och 2) har som mål att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i refraktionsmetodik, geometrisk & fysikalisk optik, avbildningskvalité, ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar, ögonrörelser och binokulärseende samt optometriskt verkstadsarbete. Vidare förbereds studenterna till ett förhållningsätt i att kommunicera och interagera med patienter. Det första året är i huvudsak ett prekliniskt år.

Kurserna under det andra året (termin 3 och 4) har som mål att ge studenterna tillämpningsbar och analytisk förmåga inom ämnesområdena optometrisk refraktion, ögats sjukdomar, binokulära problem samt kontaktlinser. I de kliniska kurserna förbereds studenterna till att självständigt utöva evidensbaserad optometrisk vård samt att analysera fall utifrån ett etiskt perspektiv. Studenterna tränas kontinuerligt i ovanstående genom den kliniska exponeringen vid programmets klinik.

Kurserna på programmets tredje och sista år (termin 5 och 6) har som mål att ge studenterna kunskaper på en nivå där de förmår att tillämpa, analysera och reflektera över ämnesområdena klinisk refraktion, ögats sjukdomar, binokulärseende, optometrisk rehabilitering och habilitering samt kontaktlinser. Det sista året har ett kliniskt fokus där studenten ska kunna analysera, reflektera kring alla olika patientfall utifrån evidensbaserad optometrisk vård samt ur ett delat vårdnadsperspektiv (shared-care).

De kliniska kurserna ger kunskaper på tillämpningsbar och reflekterande nivå inom det optometriska området samt tillämpa patientkommunikation. Vidare ska kurserna ge studenten ett förhållningsätt i att bemöta patienter, forskningspersoner, närstående, kollegor och andra berörda på ett respektfullt sätt.

Genom hela utbildningen löper en vetenskaplig strimma som tränar förmågan att söka, sammanställa och analysera fakta i relation till kursspecifika frågeställningar. Det etiska perspektivet återkommer kontinuerligt under de optometriska kurserna under alla tre åren.

Examensarbetet avser att leda till en påtaglig ämnesrelaterad fördjupning. Projektet ska genomföras med för frågeställningen/ämnet adekvata vetenskapliga metoder och genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt.

Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Studenten tränar förmågan att söka forskningsartiklar, sammanställa och analysera fakta i relation till kursspecifika frågeställningar samt skriva vetenskaplig rapporter redan från starten av programmet. Detta genom att en vetenskaplig strimma löper genom hela programmet från start av programmet. Kursen Refraktionsmetodik 1 och vetenskapsmetodik ger bland annat en introduktion till vetenskapsteori, vilket är viktigt inför uppgifterna inom den vetenskapliga strimman. Den vetenskapliga strimman innehåller praktisk träning i skriftlig och muntlig framställning av vetenskapliga fakta. Den vetenskapliga strimman ingår i flertalet av programmets kurser med ökande fördjupningsgrad och är integrerad med fördjupningen inom huvudområdet. Syftet med den vetenskapliga strimman är att ge verktyg för vetenskapligt tänkande och analys där programmet betonar vikten av internationell forskning och utveckling av evidensbaserade insatser samt förmågan att självständigt kunna söka information för att lägga grunden för ett livslångt lärande.

I den vetenskapliga strimman under det första året diskuteras vetenskaplighet, fakta, vetenskaplig granskning av fakta samt klinisk etik och forskningsetik. Här beskrivs och diskuteras även olika former av vetenskaplig kommunikation samt skillnaden mellan vetenskapliga och populärvetenskapliga publikationer.

I den vetenskapliga strimman under termin 3 ligger fokus på att söka vetenskapliga publikationer utifrån angivna kriterier. Dessa publikationer diskuteras sedan i relation till kursspecifika frågeställningar. Parallellt med detta tränas studenten i vetenskapligt skrivande med fokus på introduktion, resultatdel samt referenslista.

I den vetenskapliga strimman under termin 4 vidareutvecklas studentens förmåga till faktainsamling och artikelsökning. Här fokuseras särskilt på den vetenskapliga skrivprocessen och studenten sammanställer och resonerar kring hur vetenskapliga studier förhåller sig till varandra samt att de tränas i att skriva en vetenskaplig diskussion.

Under termin 5 och 6 löper den vetenskapliga strimman parallellt med examensarbetet där studenten fortsätter att fördjupa, kritisk analysera och reflektera över forskningsresultat och integrerar sina teoretiska och praktiska kunskaper i huvudområdet optometri samt sina kunskaper i vetenskapsteori och forskningsmetodik genom att självständigt, eller i par, genomföra ett examensarbete i slutet av utbildningen.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

Verksamhetsintegrerat lärande, VIL, är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök, auskultation, hospitering eller fältstudier inom öppen och sluten hälso- och sjukvård, omsorg eller annan relevant verksamhet.

Studenten genomför under det treåriga programmet olika former av samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv som varierar i omfattning från en halv dag till längre perioder (t ex. auskultationer, studiebesök, praktikplats samt samverkan med magisterprogrammet i klinisk optometri). Huvuddelen av den praktiska tillämpningen sker i programmets egna kliniska verksamhet vid St. Eriks ögonsjukhus. Syftet är att studenterna kontinuerligt under utbildningen ska få träffa patienter under handledning där kraven successivt ökar i förhållande till att tillämpa, analysera, reflektera och att självständigt utöva evidensbaserad optometrisk vård. Vidare gör studenterna minst 4 veckors praktik i en privat optikerverksamhet.

Internationalisering

Som ett led i internationaliseringen förbereds studenten att kunna använda sin kunskap och förmågor i ett interkulturellt och internationell perspektiv. Under utbildningen belyses optometri ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Större delen av programmets kurslitteratur är engelskspråkig, vilket ytterligare betonar internationell forskning och en internationell miljö.

Valbara kurser

I termin 5 ingår en obligatorisk valbar period om 7,5 högskolepoäng där studenten utifrån intresseinriktning och kursutbud fördjupar eller breddar kunskaper inom olika områden förenliga med målen för optikerexamen. Kurserna kan omfatta både teoretiska och praktiska moment.

Övergångsbestämmelser

För antagna HT21 eller tidigare skrevs behörigheten på följande sätt:
Naturkunskap 2, (kan styrkas med Biologi 1, Fysik 1a / Fysik 1b1 + 1b2, Kemi 1), Matematik 2a / 2b / 2c.
Eller: Naturkunskap B (kan styrkas med Biologi A, Fysik A, Kemi A), Matematik B.

Övriga riktlinjer

Betygsskala

Som betyg används uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Annan betygsskala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är svenska men kurser/föreläsning på engelska förekommer. Större delen av kurslitteraturen är på engelska.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna i kursplanen samt på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programterminen.

Studieplan med ingående kurser

Termin Kursbenämning Högskolepoäng Huvudområde Nivå och progression (för kurser inom huvudområdet)

1 Optik 1 10,5 Optometri Grund (G1)
1 Refraktionsmetodik 1 och vetenskapsmetodik 10,5 Optometri Grund (G1)
1 Allmän anatomi och fysiologi 9 Grund

2 Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 1 7,5 Grund
2 Refraktionsmetodik 2 15 Optometri Grund (G1)
2 Optik 2 4,5 Optometri Grund (G2)
2 Patologi 3 Grund

3 Synundersökningsmetodik 1 12 Optometri Grund (G1)
3 Ögats anatomi, fysiologi och sjukdomar 2 7,5 Grund
3 Farmakologi 3 Grund
3 Synundersökningsmetodik 2 7,5 Optometri Grund (G2)

4 Synundersökningsmetodik 3 9 Optometri Grund (G2)
4 Mikrobiologi 3 Grund
4 Kontaktologi 1 4,5 Optometri Grund (G1)
4 Optometrisk klinik 1 7,5 Optometri Grund (G2)
4 Arbetsplatsoptometri 6 Optometri Grund (G2)

5 Statistik och vetenskapsmetodik 3 Grund
5 Optometrisk klinik 2 4,5 Optometri Grund (G2)
5 Valbara kurser 7,5 Grund/Avanc
5 och 6 Examensarbete i optometri 15 Optometri Grund (G2)
5 och 6 Kontaktologi 2 15 Optometri Grund (G2)
6 Optometrisk klinik 3 12 Optometri Grund (G2)
6 Synsvagsteknik 3 Optometri Grund (G2)