För dig som är student på Logopedprogrammet Logopedprogrammets organisation

På denna sidan hittar du information om enheten för logopedi samt information om krishanteringsplan, kommittéer, programråd, kvalitetsarbete mm.

Enheten för logopedi

Enheten för logopedi ansvarar för Logopedprogrammet vid KI samt för fristående kurser vid KI både inom grundutbildning och forskarutbildning. Enheten tillhör Institutionen för Klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC). Vid Enheten för logopedi bedrivs forskning och forskarutbildning i logopedi i nära samarbete med Funktionsområde Logopedi vid Karolinska universitetssjukhuset samt institutioner vid Stockholms universitet och KTH. Du kan hitta information om bland annat aktuell forskning på CLINTEC:s hemsida.

Utbildningsnämnden CLINTEC

Utbildningsnämnden vid CLINTEC har övergripande programansvar för audionom-, röntgensjuksköterske- och logopedprogrammen och ansvarar för kvalitet och forskningsanknytning av CLINTEC:s hela utbildningsuppdrag.

Utbildningsnämnden beslutar om resursfördelningen för kurser inom audionom-, logoped- och röntgensjuksköterskeprogrammen samt för valbara och fristående kurser. Nämnden fördelar driftsmedel till respektive program samt fastställer kursplaner efter beredning i Utbildningsrådet vid respektive enhet inom CLINTEC. Andra ansvarsområden är bland annat att fördela utbildningsuppdrag efter bästa kompetens och följa upp programmens kvalitetsplaner och programutvärderingar.

Utbildningsnämnden består av grundutbildningsansvarig (GUA; ordförande), utbildningshandläggare, programdirektorer för audionom-, logoped- och röntgensjuksköterskeprogrammen, interna och externa lärarrepresentanter och studentrepresentanter samt avnämarrepresentant.

Utbildningsrådet vid Enheten för logopedi

Utbildningsrådet bereder ärenden inom Logopedprogrammet och annan grundutbildning som Enheten för logopedi organiserar. Det kan gälla revideringar av kursplaner, kursutvärderingar, allmänna examinationsregler, uppföljning av studieprestationer, kvalitetsutveckling m.m.

Utbildningsrådet består av programdirektor (ordförande), enhetschef/ämnesföreträdare, utbildningsadministratör, terminsansvariga lärare, lärarrepresentanter från andra institutioner, avnämarrepresentant, studentrepresentanter och internationaliseringsansvarig. Programdirektor rapporterar Utbildningsrådets arbete till Utbildningsnämnden.

Krishantering

Obs! Vid akut fara eller nödsituation, ring SOS Alarm, tel: 112

Annars ring KI Larm: 08-524 80 100

På Karolinska Institutet finns en krishanteringsplan, läs mer om KI:s beredskap.

När gäller logopedprogrammets krishanteringsplan?

Denna beredskapsplan är ett komplement till basal beredskapsplan för Kris och katastrofhantering på Karolinska Institutet (KI) som finns på sidan om något händer (Där finns också plan på KI som gäller för individuell kris avseende inresande student och utresande student där ”den person som först kontaktas” ska ta kontakt med chef för avdelningen för utbildnings- och forskarutbildningsstöd f n Åsa Nandorf tel 08-524 865 16 [Dnr 1-705/2013]).

  • Denna beredskapsplan på programnivå gäller för tragiska händelser som drabbar en kurs, mindre grupp eller enstaka ordinarie student inom logopedprogrammet.
  • De ansvariga ska ha kunskap om krishantering och befogenhet att fatta nödvändiga beslut.
  • Krisberedskap ska kunna aktiveras under terminstid.
  • En kris kan definieras som en händelse där tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att förstå och psykiskt hantera den aktuella situationen.
  • Studenterna bör om möjligt vara delaktiga i de beslut om åtgärder som vidtas.

Vem är huvudansvarig för krisberedskap på logopedprogrammet?

Per Östberg Tel. 08-524 889 50, per.ostberg@ki.se

Vem är huvudansvarig för krisberedskap på hela KI?

Säkerhetschef på KI Annika Sjöborg, tel 08-524 865 44 E-post: annika.sjoborg@ki.se

Vilka åtgärder skall vidtagas vid kris på logopedprogrammet?

1. Information
Intern
Alla grupper och personer som är berörda av händelsen, behöver informeras. Muntlig information är alltid att föredra. Ibland behöver den kompletteras med skriftlig t ex genom anslag. Vid behov kontaktas informationsavdelning och växel 08-524 800 00.

2. Extern
Personer utanför KI som ska informeras (t ex anhöriga).

Stöd och bearbetning
Informella möten och samtal
Efter traumatiska händelser har både drabbade och andra ett stort behov av att prata. Detta bör underlättas, t ex genom att ställa in undervisning, upplåta lokaler och att lärare finns disponibla. Studenthälsan, studentpräst och studievägledare kan vid behov medverka.

Avlastningssamtal med t ex närmast berörd lärare/studierektor. I krishjälp ingår att lyssna och låta den drabbade prata om händelsen. Denna krishjälp kan ges av icke professionella.

Formella möten

Stora grupper, som inte är direkt drabbade av händelsen kan ändå vara berörda. De ska då informeras av ansvariga och också ha möjlighet att ställa frågor. Studenthälsan, studentpräst och studievägledare kan vid behov medverka.

Avlastande samtal

Studenthälsan kan erbjuda avlastande samtal vid traumatiska händelser.

3. Ritualer
Ritualer är viktiga, särskilt vid sorgearbete. Om en student har avlidit kan en minnesstund anordnas. Viktigt är att de berörda inviteras/informeras. Anhöriga brukar uppskatta uppmärksamhet från högskolan. Andra ritualer som kan komma ifråga är flaggning på halv stång, en tyst minut, blommor, kondoleansbok och deltagande vid begravning. Tänk på att KI rymmer många olika kulturer och religioner! Studentprästen kan ge råd och förmedla kontakter.

4. Uppföljning
Huvudansvariga jämte övrig medverkande personal kan vara lyhörda för ev fortsatta behov av stöd och ev påminna om de stödfunktioner som finns på KI.

5. Dokumentation
Ansvariga dokumenterar åtgärderna löpande.

Experthjälp

I en krissituation kan det behövas experthjälp, till grupper eller enskilda (ex. stödsamtal), dels för att ge råd och vägledning till lärare och andra ansvariga i krissituationen. Studenthälsan svarar för experthjälp i samband med krishanteringen.

Kunskaper

Inom varje utbildning ska det i personalen finnas en eller flera personer, som har basala uppdaterade kunskaper om krishantering. Kunskapen är särskilt viktig för program- och kursansvariga (AFS 1999:7, §7). Grundläggande utbildning i krishantering med en årlig uppdatering ska ske. 

Att hålla beredskapsplanen aktuell

De krisansvariga inom varje utbildning ska också hålla beredskapsplanen uppdaterad. Översyn bör göras en gång årligen. Vid stora förändringar i personalen eller verksamheten måste krisberedskapen ses över oftare.

Incidentrapportering och kontaktuppgifter