Att planera sitt arbete

Nyfikenhet, analytisk förmåga, kritiskt tänkande och tid är fyra viktiga tillgångar när man studerar. Vi ska kika lite närmare på tiden och hur du kan ha nytta av att planera din tid mer än du kanske är van vid. Ett första råd är att se hur du arbetar med processer snarare än enstaka aktiviteter. Om du har ramsan ”före–under–efter” i huvudet blir det mer naturligt både att vara förberedd och att arbeta med eller reflektera över det du gjort.

Bild på kille med dator.
Bild på kille med dator. Foto: N/A

Timme för timme 

Vi börjar med att titta på förutsättningarna. Varje vecka består av 168 timmar och för heltidsstudier går minst 40 timmar av dem åt. Det låter rätt lugnt, eller hur? Men vi tittar lite närmare på vad som ska hinnas med under en vecka. 

Studier, 40 timmar, 128 timmar kvar 

Sömn, 56 timmar, 72 timmar kvar 

Restid, 10 timmar, 62 timmar kvar 

Äta lunch och middag, 7 timmar, 55 timmar kvar 

Morgonbestyr, 7 timmar, 48 timmar kvar 

Träna, 4 timmar, 44 timmar kvar 

Hushållsarbete (SCB), 21 timmar,  

23 timmar kvar.

De timmar som blir kvar är alltså tid för att sitta i styrelsen i bostadsrättsföreningen, engagera sig i förskolerådet, umgås med vänner, ta dykcertifikat, följa med i teveserier, planera resor, påta i trädgården, kolla tiktok eller åka långfärdsskridskor. För att få ihop det behöver du en plan. 

Du behöver få syn på tiden, eller egentligen vad det är du vill använda den till. Ett sätt att göra det är att fylla i ett veckoschema. Nedan hittar du en länk till ett timschema som vi använt länge på flera utbildningar på KI. Använd schemat för t.ex. de fyra första veckorna. 

Nästan det viktigaste med en plan är att också ta sig tid att reflektera över den; avsätt en liten stund varje kväll eller morgon för att gå igenom både hur du hade planerat dagen och hur den blev. Flytta på uppgifter om du behöver och uppdatera planeringen för resten av veckan. Genom att du reflekterar över hur det gick kommer du att se mönster och lära dig planera ännu bättre. Vad hade du inte tänkt på? Vad tog längre tid än du planerat, och varför tog det längre tid? Vad kunde du påverka själv och vilka avvikelser berodde på andra (och vad kunde du göra för att parera det)? 

Dag för dag 

Att planera timme för timme är ett sätt att lära sig vad som tar tid och hur mycket tid det är som så att säga blir över. När du fått rutin på det behöver du inte fortsätta planera på samma detaljnivå – om du inte vill så klart. Däremot är det alltid bra att ha klart för sig hur dagarna ser ut under en kurs. 

De flesta av dina arbetsuppgifter bör ha ett före, där du förbereder dig för det som ska komma, ett under där du deltar aktivt i en aktivitet och ett efter där du reflekterar, repeterar och sätter i ett sammanhang det du lärt dig. Det kan vara bra att lägga upp dagarna så att det alltid finns tid för både förberedelse och efterarbete. Som alltid gäller att du måste hitta ditt eget bästa sätt, men här kommer två förslag som du kan testa: 

Planera in ett pass varje morgon där du dels går igenom anteckningar från gårdagen, förra veckan och förra månaden (I avsnittet LÄNK Arbeta med minnet beskrivs varför detta är ett bra arbetssätt), dels förbereder dig för det du ska göra under dagen. 

Du förbereder dig på olika sätt för olika aktiviteter, men med ett pass för detta i kalendern finns det alltid utrymme. Lägg på motsvarande sätt in ett pass varje eftermiddag eller kväll där du ger dig tid att gå igenom det du läst, arbeta med dina antecknar och reflektera över hur det du lärt dig idag förhåller sig till sådant du redan visste. 

Inför varje aktivitet (seminarium, föreläsning, inläsning, grupparbete etc) lägger du in ett kortare pass för förberedelser. Efter varje aktivitet lägger du på motsvarande sätt in ett kortare pass för reflektion. 

Tänk också igenom var du tänker arbeta, till exempel på campus, i biblioteket, i något grupprum, hemma … och hur långt varje arbetspass är. 

Vecka för vecka 

Se till att du har en kalender. En del av oss vill ha kalendern i telefonen eller på datorn, andra vill ha en papperskalender att skriva för hand i. Vilket slags kalender du väljer spelar ingen roll – bara det fungerar för dig! I kalendern lägger du in allt ditt planerade arbete och naturligtvis även det som är schemalagt, till exempel 

  • kursstart 
  • föreläsningar 
  • seminarier 
  • tentamen.  

Sen kan du planera in vad mer du ska göra och på vilka dagar och tider du ska göra det. 

Glöm för allt i världen inte bort att du också behöver lediga stunder och helt studielediga dagar. Det är under den lediga tiden som din hjärna arbetar som bäst med att skapa egna kopplingar till det du läst in eller lyssnat på. 

Prokrastinering – att skjuta upp 

De flesta av oss skjuter ibland upp saker vi kanske borde göra direkt, bland annat rapporterar 80–95 procent av tillfrågade studenter att de skjuter upp att plugga. Hur vi skjuter upp, vad det är vi vill vänta med att göra och vilka konsekvenser det får varierar. Men oftast är det uppgifter som känns komplicerade och svåra som vi skjuter upp, för att i stället göra lättare uppgifter. Alltså i stället för att läsa den komplexa vetenskapliga artikeln går vi ut på sociala media, diskar eller går och tränar. Det är lätt att motivera sådana beslut med att det ändå är saker som ”måste” göras. Känner du igen dig? Kanske skulle du då träna på att göra tvärtom. Börja med det svåra och belöna dig sedan med det lätta. Planera att göra det svåra när du är pigg, och spara disken tills du behöver en paus. 

Verktyg

Korta filmer om studieteknik 

I filmen ”Bygga vanor: verktyg och andra tips” (13:35 min) berättar Björn Liljeqvist om hur lätt det är att bygga nya vanor, men samtidigt svårt att bli av med gamla. I filmen får du också många tips på verktyg att använda. 

Titta gärna även på filmen ”Före: överblick och planering” (11:09) i samma serie. Det finns flera filmer med Björn och vi länkar till dem för varje område, men du kan nå samtliga på KI Play ”Plugga smartare”. 

Lär dig mer 

KI:s canvaskurs Parasol innehåller en modul om prestationskrav där du också kan läsa om prokrastinering. Du hittar kursen i Canvas om du är inloggad på KI. Kursen är till för alla KI:s studenter.

Studenthälsan på KI ger ibland seminarier om prokrastinering. För hösten 2022 finns inget sådant planerat än (men håll utkik i kalendern), däremot länkar de vidare till en föreläsning om prokrastineringfrån Malmö universitet.

I podden Medicinvetarna, nummer 17 "Skjuter-du-upp" intervjuas KI-forskaren Alexander Rozental om att skjuta upp saker, så kallad prokrastinering. Prenumerera gärna på Medicinvetarna i din poddapp.

Läs också gärna studentbloggaren Felicia Stålhand som skriver om prokrastinering.

Läkarstudenten Kira bloggar också på ki.se. Läs hennes insikter i ”Hur blir en oorganiserad person organiserad” https://blog.ki.se/studentbloggen/2021/11/21/hur-blir-en-oorganiserad-p…