Upptakt - Introduktion till läkaryrket, 6 hp

Kursens syfte är att introducera studenten till begreppen hälsa och sjukdom samt till läkarens verksamhet, och att ge en överblick över läkarutbildningens utformning vid Karolinska Institutet för att optimera studentens möjligheter att fortsatt tillgodogöra sig studierna vid Läkarprogrammet.

Målen relaterar till de övergripande lärandemålen för hela läkarprogrammet. Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (t.ex. känna till, identifiera), S2) sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva), S3) relaterad (t.ex. analysera, relatera till), och S4) utvidgad (t.ex. teoretisera, analysera). Praktiska färdighetsmål är nivåindelade enligt Miller: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa, och M4) kunna utföra yrkesmässigt.

För kunskap och förståelse
Studenten ska:

• kunna identifiera faktorer som bidrar till att bibehålla hälsan och också kunna relatera dessa faktorer till egna kunskaper, övertygelser och erfarenheter (S3)

• ha kunskap om basala sjukdomsprocesser och medicinsk behandling (S2)

• ha kunskap om faktorer som påverkar beteendet och också kunna relatera dessa faktorer till egna kunskaper, övertygelser och erfarenheter (S3)

• kunna redogöra för hur kunskapen om sjukdomars orsaker och behandling uppstår och kontinuerligt förändras på vetenskaplig grund (S2)

• översiktligt känna till hur den högre utbildningen är organiserad och hur den bedrivs, och specifikt känna till hur läkarutbildningen vid Karolinska Institutet är utformad (S1)

• känna till att samhällsorganisation, sociala faktorer, kultur, etnicitet, genus/kön samt miljöfaktorer kan prägla sjukdomspanoramat i olika miljöer, samt sjukdomars sociala konsekvenser (S2)

• känna till hur en vetenskaplig hypotes formuleras och ha kunskap om vilka verktyg och metoder som står till buds för att besvara vetenskapliga frågor. (S1)

• kunna resonera kring kompetenser som behövs för läkaryrket (S3)

• kunna redogöra för grundläggande mekanismer för teamsamverkan och ledarskap (S2)

• ha viss grundläggande kännedom om personlighetens och emotionernas betydelse vid patient-läkarmötet (S2)

• kunna definiera de centrala etiska begreppen som berörs under kursen (S2)

För färdighet och förmåga:
Studenten ska kunna:

• avgöra om andnings- och/eller cirkulationsstillestånd föreligger och utföra basal hjärtlungräddning, i enlighet med gällande nationella riktlinjer (M3)

• på ett effektivt sätt öka och tolka medicinsk information (M2

• samla och analysera enkla basvetenskapliga och kliniska frågeställningar och sammanfatta resultaten (M2).

• beskriva olika former för att ge och ta återkoppling (M2)

Förhållningssätt
Studenten ska:

• kunna resonera kring de humanistiska kvaliteterna som behövs i läkaryrket

• känna till vikten av ett vetenskapligt och etiskt förhållningssätt inom medicinen

I kursen presenteras läkaryrket och läkarutbildningen. Studenten introduceras också till innebörden av professionella och vetenskapliga förhållningssätt.

Kursen består av tre delar, Upptakt (1/2), Vetenskaplig Utveckling (1/4) och Professionell Utveckling (PU) (1/4). Undervisningen sker såväl parallellt som integrerat

Kursen innehåller ett ”kollo”, där studenten ges tillfälle att lära känna sina kurskamrater, studenter från tidigare kurser och läkare. Under kollot görs gruppövningar och en fallbaserad etikdiskussion påbörjas.

Studenten får en introduktion till hjärtlungräddning på ett kliniskt träningscentrum (HLR). Läkarens verksamhet presenteras dels genom möjligheten för studenten att träffa läkare på kollot och under upptakten.

Basvetenskapliga frågor tas upp under flera moment, bland annat i samband med översikten om medicinens utveckling. Denna exemplifieras bland annat med hur basvetenskapliga landvinningar lett till förbättrad behandling.

Undervisningen i professionell utveckling omfattar förutom HLR-träningen en halvdag i narrativ medicin, en halvdag om teamsamverkan och ledarskap, en heldag om patient-läkarmötet, två heldagar i medicinsk etik och en workshopdag. Workshopdagen leds av en mentor som följer en liten grupp studenter under hela läkarutbildningen. Under workshopdagen visas filmer med patient-läkarsamtal som illustrerar viktiga medicinskt psykologiska aspekter. Dessutom får studenterna om möjligt en inblick i mentorns kliniska vardag.

På kursen används integrerande uppgifter, vilka till exempel handlar om depression, övervikt, hjärtstopp och krampanfall.

I ett vetenskapligt projekt fördjupar sig studenten i genetikens mekanismer, under temat ”Ärftlighet och människan i hälsa och sjukdom”.
 

Kursen, som bygger på studentens egen aktivitet, innehåller föreläsningar, seminarier, individuell undervisning, individuell handledning och undervisning i grupp. En del av momenten är IT-understödda.

De vetenskapliga projekten omfattar informationshämtning, självstudier, diskussioner och skriftlig rapportering.
 

Examinationen sker genom reflekterande portföljblad. Studenten ska kunna reflektera både över sitt eget lärande och över aktuella kursmoment. Vid otillräckliga portföljblad måste studenten komplettera, enligt examinators anvisningar. Redovisning av det vetenskapliga projektet ”Ärftlighet och människan i hälsa och sjukdom” sker i skriftlig form.

Obligatoriska moment:
- Teamsamverkan och ledarskap
- Heldagen om patient-läkar-mötet
- Redovisning av miniprojekt
- Hjärtlungräddningträningen
- Temadagarna i Medicinsk etik
- Undervisning i litteratursökning
- Workshopdagen

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av provtillfällen:
Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. För verksamhetsförlagda moment gäller som regel att de endast kan repeteras en gång.
 

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering genomförs enligt Karolinska Institutets riktlinjer.
Vid kursen medverkar, förutom Karolinska Institutet, även Södertörns högskola och Teaterhögskolan.

Examination
Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.

I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

Behörighet
Student som underkänts på verksamhetsförlagda utbildning (VFU)/motsvarande till följd av att studenten visat så allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskerats, är behörig till nytt VFU-tillfälle först när den individuella handlingsplanen ha fullföljts.