Om hälsodeklaration och hälsointyg inför VFU och VIL

För att förhindra smittspridning vid vårdtagarnära arbete ska du vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) eller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) visa upp ett hälsointyg som utfärdas av Studenthälsan. Här hittar du information om hur du går tillväga för att få ett hälsointyg, svar på vanliga frågor, och en översikt över de frågor som ingår i hälsodeklarationen.

Så här gör du för att få ett hälsointyg

För att få ett hälsointyg behöver du fylla i en digital hälsodeklaration.

Lathund för hur du svarar på frågorna finns längre ner på sidan.

Börja med att se över dina vaccinationer. Inför din VFU erbjuds du som student att kostnadsfritt komplettera dina vaccinationer.

Hur skickar jag in min hälsodeklaration?

Om du är student vid KI

Du hittar information och instruktioner på sidan Verksamhetsförlagd utbildning och hälsointyg under steg 2 - hälsodeklaration och hälsointyg

Om du är student vid annat lärosäte

Sophiahemmets Högskola

Marie Cederschiöld högskola

Röda Korsets Högskola

Södertörns Högskola

Om du har skyddade personuppgifter

Om du har skyddade personuppgifter behöver du fylla i din hälsodeklaration på papper och skicka eller lämna in till Studenthälsan.

När ditt hälsointyg är utfärdat kommer du behöva hämta ut det. Ta med giltig legitimation och ett dokument som styrker dina skyddade personuppgifter.

Vad händer när jag skickat in min hälsodeklaration?

Hälsodeklarationen bedöms av Studenthälsans företagssköterska/läkare. I vissa fall blir du kontaktad via telefon för ytterligare information och eventuell utredning. Om vi inte hör av oss, får du ett hälsointyg skickat till dig via Kivra. Om du inte har digital brevlåda hos Kivra skickas hälsointyget via ordinarie post.

Hur lång tid tar det att få mitt intyg efter att hälsodeklarationen är inskickad?

Räkna med en månad, men oftast går det mycket snabbare. Kontakta oss på Studenthälsan om du är i behov av snabbare handläggning.

Vart skickas mitt hälsointyg?

Ditt hälsointyg skickas i första hand via Kivra till din digitala brevlåda. Om du inte har brevlåda via Kivra skickas det till den adress du uppgett i Ladok. Om du nyligen bytt eller inom kort kommer att byta adress och väntar på ett hälsointyg, vänligen kontakta oss på Studenthälsan.

Behandling av personuppgifter i samband med hälsodeklaration/hälsointyg

Studenthälsan KI behandlar de personuppgifter (inkl. känsliga personuppgifter) som lämnas av dig i samband med att du skickar in din hälsodeklaration. Uppgifterna sparas i vårt patientadministrativa system (journalsystem) och utgör sedan grund för ditt hälsointyg. När hälsointyget är utfärdat skickas det via Kivra eller via ordinarie post hem till dig. Utskicket av hälsointyget sker med hjälp av en extern leverantör, InfoSolutions AB, som utgör personuppgiftsbiträde. InfoSolutions har tecknat ett personuppgiftsbiträdesavtal (PuB) med Studenthälsan, KI.

Här kan du läsa mer om personuppgiftsbehandlingen på KI och dina rättigheter när vi behandlar dina personuppgifter.

Kivras hemsidan hittar du mer information om behandling av personuppgifter i digital brevlåda.

Lathund för hälsodeklarationen – så här svarar du på frågorna

Har du haft tuberkulos?

Om ja, behöver du ange vilket år samt var du blev behandlad och om du fullgjorde behandlingen. Är du behandlad i Sverige kan Studenthälsans läkare behöva inhämta journalkopior.

Har du haft kontakt med tuberkulos (familj, vänner, resa)?

Om ja, kommer vi att kontakta dig för ytterligare information och eventuell utredning av latent tuberkulos. Har du vistats längre än tre månader i ett land med hög risk för tuberkulos ange när, vilket land och hur länge du varit där.

'
Översikt över de frågor som ingår i hälsodeklarationen. Foto: GettyImages.

Är du tidigare testad för tuberkulos med tuberkulintest (PPD) eller IGRA test (Quantiferon)?

Om ja, ange när provet togs och om resultatet var positivt eller negativt. 

Om du kom till Sverige som asylsökande, kvotflykting eller anhöriginvandrare och genomgick en hälsokontroll, har du sannolikt blivit testad för tuberkulos. Om du kommer från ett land med hög risk för tuberkulos och blivit gravid i Sverige har du sannolikt blivit testad för tuberkulos via mödravårdscentralen.

Du kan själv kontakta din vårdcentral, mödravårdscentral, företagshälsovård, skolan för information angående om du blivit testad tidigare.

Vad är ett tuberkulintest (Purified Protein Derivat PPD)?

En vätska som består av en proteindel som renats från tuberkulosbakterien injiceras ytligt under huden, oftast i underarmen. Reaktionen avläses efter tre dygn. Ett positivt test antyder att man kan vara bärare av tuberkulosbakterier eller redan blivit BCG-vaccinerat.

Vad är ett IGRA test (Interferon Gamma Release Assay)?

IGRA-test är ett antigentest. Man lämnar ett blodprov som stimuleras med specifika tuberkulosantigen. Om man är smittad med tuberkulosbakterier så producerar de vita blodkropparna i blodprovet cytokiner (interferon-gamma) som man kan mäta, testet är då positivt.

Observera att inget av de två testerna kan skilja på latent och aktiv tuberkulos. För att utesluta aktiv tuberkulos hos personer med positivt test krävs en klinisk bedömning.

Är du vaccinerad mot hepatit B?

Hepatit B är en virussjukdom som drabbar levern och som sprids sexuellt och via blod. Studenter erbjuds vaccination mot hepatit B då vårdarbete innebär en ökad risk för exponering för blodsmitta.

Om ja; har du tagit alla tre doser inom rätt intervall (0, 1 och 6 månader)?

Om ditt svar är nej/vet ej; boka tid för att påbörja eller komplettera din vaccinering hos vaccinationsgruppen.

Du som är student vid KI ser om ditt utbildningsprogram erbjuder vaccination mot hepatit B på sidan Vaccination för KI studenter.

Du som är student vid en annan högskola, hittar information hos din högskola.

Har du haft vattkoppor?

Om nej/vet ej: Har du bott tillsammans med syskon som haft vattkoppor under uppväxten, har du med största sannolikhet haft vattkoppor. Om du ändå inte tror att du haft vattkoppor, kontakta oss på Studenthälsan för mer information.

Är du vaccinerad mot vattkoppor?

De allra flesta har haft vattkoppor som barn och behöver därmed inte vaccinera sig.

Har du haft mässling? Är du vaccinerad mot mässling?

Du som är född:

  • före 1960 - flertalet har haft mässling och behöver inte vaccinera sig.
  • efter 1980 - drygt 95 % har fått två vaccinationer, och behöver inte vaccinera sig.

Tillhör du någon av ovanstående grupper, har du troligtvis ett gott, om ej 100-procentigt, skydd mot mässling.

De som med större sannolikhet saknar immunitet är:

  • personer födda mellan 1960–1980. Detta beror på att vaccinationerna började successivt och initialt bara med en dos, vilket gjorde att cirkulationen av mässling minskade gradvis och därmed också risken för att få mässling även hos ovaccinerade.
  • barn under 18 månaders ålder (före första vaccindosen)
  • personer med nedsatt immunförsvar (oavsett om de vaccinerats eller inte)

Du som är uppvuxen utanför Sverige kan också behöva vaccinera dig eller komplettera ditt skydd, om du inte har haft mässling. Det varierar mellan olika länder hur vanligt det är med vaccinering mot mässling och när i så fall vaccinationerna infördes.

Är du vaccinerad mot difteri?

Vaccination mot difteri ingår i svenska vaccinationsprogrammet för barn. De allra flesta som har genomgått vaccinationsprogrammet har därför ett skydd åtminstone till 30-årsåldern. Har det gått mer än 20 år sedan du fick den senaste sprutan behöver du vaccineras igen.

Har du långvarig hosta eller feber?

Om ja, har du haft hosta i mer än tre veckor, feber, har ofrivilligt gått ner i vikt och svettas på nätterna, boka omgående en tid på din vårdcentral för att utesluta aktiv tuberkulos.

Har du sår, eksem eller skadad hud?

Sår, eksem och skadad hud kan innebära en ökad risk för smitta och smittspridning i vården.

Svarar du ja på denna fråga kommer vi kontakta dig för att få mer information. Skriv i kommentaren vilken typ av besvär du har, var på kroppen det sitter samt eventuell behandling.

Har du haft kontakt (arbete, praktik eller som patient) med sjukvård utanför Norden de senaste sex månaderna?

Om ja, behöver du testa dig för MRSA innan du börjar din VFU, VIL eller kliniska praktik.

Är någon i din nära omgivning bärare av MRSA?

Om ja, behöver du testa dig för MRSA innan du börjar din VFU, VIL eller kliniska praktik.

Till dig som är vårdgivare 

Hälsointyg för inresande studenter

Inresande utbytesstudenter ombeds att inkomma med ett hälsointyg från hemlandet. Hälsointyget ska vara utfärdat på engelska av leg. läkare. Studenterna instrueras att visa upp sitt hälsointyg på sin VFU/VIL placering.  Exempel på hälsointyg på engelska återfinns nedan. 

Hälsointyg för studenter i behov av MRSA provtagning eller närmare utredning gällande TB kommer även fortsättningsvis bedömas och godkännas av Studenthälsan genom separat intyg som bifogas till hälsointyget.

Health clearance

Digitala utskick

From HT22 skickas hälsointygen via Kivra. Studenterna kan därför komma att behöva visa upp sitt hälsointyg digitalt (på sin mobiltelefon eller dator). Studenter som inte har Kivra kommer även fortsättningsvis få sina hälsointyg via ordinarie post.   

Observera att intygen signeras digitalt i vårt journalsystem innan utskick och kommer därför inte längre vara stämplade eller signerade för hand. 

Intyget är signerat och godkänt när fälten för Intygas Datum och Undersökande läkare/sjuksköterska är ifyllda enligt nedan (längst ner i intyget): 

Signerat hälsointyg.
Signerat hälsointyg. Foto: Emma Rydberg

Vid frågor gällande ovanstående, vänligen kontakta oss på telefonnummer 08-524 835 60 eller via e-post studenthalsan@ki.se 

AV
Innehållsgranskare:
2023-05-22