För dig som är student på Läkarprogrammet, sexårigt Programöversikt
Här hittar du översikt över programmet med ingående kurser i kronologisk ordning, programmets värdegrund, utbildningsplan samt kurstider i ramschemat.
Läkarprogrammet ska förbereda dig för en bred föränderlig arbetsmarknad. Läkaryrket är mångfacetterat och grunden för många läkare är ett kliniskt patientarbete på mottagningar, vårdcentraler, sjukhus, vid hembesök eller digitalt. Yrket kan dock också innebära forskning, undervisning, handledning, chefskap, myndighetsutövning samt expertroller i olika näringslivs- och samhällsfunktioner utanför hälso- och sjukvården. Flertalet av läkares olika yrkesfunktioner innebär även någon form av ledarskap.
Mål
Samhället och omvärlden har höga förväntningar på läkare. Utöver rent medicinska kunskaper ska en läkare vara omdömesgill, kunna kommunicera väl, sätta patientens behov i centrum samtidigt som hen värnar samhällets resurser, kunna värdera vetenskap och ny kunskap, kunna samarbeta väl med andra yrkesgrupper och aktörer inom och utom sjukvården samt ha förståelse för hälsoaspekter i en globaliserad värld. Allt detta omfattas i de mål för läkarexamen som anges i utbildningsplanen i enlighet med Högskoleförordningen. Målen är gemensamma för alla läkarutbildningar i Sverige. Till skillnad från det 5,5-åriga programmet ska det sexåriga programmet ge kompetenser som motsvarar nivån för legitimation som läkare. Det innebär högre krav på bland annat självständighet i yrkesutövningen jämfört med examen från det 5,5-åriga programmet.
Innehåll och upplägg
Det sexåriga läkarprogrammet på KI är uppbyggt kring fem kompetensområden:
basvetenskaplig kompetens, klinisk kompetens, vetenskaplig kompetens, professionell kompetens samt kompetens inom global och jämlik vård och hälsa. Områdena återkommer under programmets kurser med progression, det vill säga kompetensen fördjupas och breddas inom samtliga områden. Vidare integreras kompetenserna både horisontellt (mellan basvetenskapliga ämnen, mellan funktion och dysfunktion, samt mellan olika medicinska specialiteter) och vertikalt (mellan basvetenskap, kliniska vetenskaper, färdighetsträning och generiska kompetenser). Varje kurs har lärandemål som tillsammans avspeglar examensmålen. Kursernas lärandemål är indelade i kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, förhållningssätt och värderingsförmåga. För att bli godkänd på en kurs behöver du visa att du nått alla mål, vilket görs genom olika former av bedömningar som kan vara praktiska eller skriftliga. De flesta kurser har skriftliga examinationer, men det är alltså inte bara de som utgör grund för godkännande.
Du förväntas själv ta ett stort ansvar för ditt lärande och din utveckling och det är vårt mål och vår stora ambition att ge de allra bästa förutsättningarna för dig att nå så långt du kan.
Teambaserat lärande (TBL)
Det sexåriga läkarprogrammet på KI använder teambaserat lärande (TBL) som huvudsaklig undervisningsmetod i sina kurser. TBL är en så kallad flipped classroom metod för undervisning och lärande. I TBL är undervisningen indelad i moduler. Varje modul har fyra faser:
- Förberedelse och individuella studier
- Bastest - individuellt och i grupp
- Applicering (tillämpning) av kunskaper i grupp
- Bedömning och utvärdering
TBL förutsätter att du som student tar ett stort ansvar för ditt lärande och kommer väl förberedd till undervisningen, samt deltar aktivt i gruppdiskussioner och gruppbeslut. TBL genomförs till stor del som arbete i grupper om 5-7 studenter som samarbetar kring att lösa utmanande och autentiska medicinska problem, resonerar om komplexa begrepp och ämnesinnehåll. Du får som student löpande återkoppling på ditt lärande, dels i samband med de bastester som inleder undervisningen, dels från lärare och dina studentkollegor.
Teambaserat lärande i praktiken
Entrustable professional activities (EPA)
Syftet med EPA är att ha tydliga lärandemål under utbildningen, samt återkommande möjligheter till träning och återkoppling för studenterna - med målet att succesivt öka graden av självständighet.
EPA tydliggör för studenter och handledare vad studenterna ska träna på under det verksamhetsintegrerade lärandet, samt tydliggör också progressionen mot de nationellt uppsatta målen under hela läkarutbildningen. På termin 12 bör samtliga studenters kompetens avseende EPA vid bedömning motsvara en hög självständighetsnivå för att kunna anses ha uppnått examensmålen och vara redo för legitimation.
Mentorprogrammet
En mentor är en läkare som rekommenderats av kollegor eller studenter och som träffar sina studenter en gång per termin under hela utbildningen. Syftena med dessa återkommande träffar är att:
- Stötta yrkesidentifikationsprocessen
- Ge samtliga studenter, oavsett bakgrund, möjlighet att få inspiration, stöd och personliga samtal med en senior kollega
- Fördjupa förståelsen för de kompetenser som är centrala för läkaryrket
- Öronmärka tid för att studenter ska ges möjlighet till självreflektion och värdering av utvecklingen inom de olika kompetensområdena
- Visa läkaryrkets bredd
- Möjliggöra gruppdiskussioner kring frågeställningar och ämnen som är generiska för alla läkare
- Stötta studenterna i att lära sig utforma handlingsplaner där mål, aktiviteter och utvärderingsmetod är adekvata, och som både bygger på och bidrar till självkännedom
Utbildningsplan för sexåriga läkarprogrammet
Utbildningsplan för sexåriga läkarprogrammet
Studenter antagna från och med HT21 följer Utbildningsplan 2LA21.
Undantag
Det är inte säkert att studenter som har en individuell studieplan (där kurser eller terminer läses i annan ordning än normalt), eller har gjort ett längre studieuppehåll, läser enligt den utbildningsplan som gällde när studenten först antogs till utbildningen. Studievägledaren kan ge korrekt information om vilken utbildningsplan som gäller.
Program- och kursöversikt
Nedan kan du komma till respektive kurswebb för de kurser som ingår i den närmast aktuella terminen, så snart kurswebb för respektive kurs är tillgänglig. Information om gällande behörighetsvillkor för läkarprogrammets kurser finns på sidan Behörighetsvillkor.
Termin 1
Basvetenskap 1: Grundläggande basvetenskap, läkaryrket och lärande, 12 hp
Kursen introducerar läkarprogrammets mål och kunskapssyn samt den vetenskapliga och professionella grund som utbildningen bygger på och innehåller en grundläggande introduktion till basvetenskap som utgångspunkt för fortsatta studier. Innehållet omfattar bland annat läkarens olika roller och kompetenser, principerna för en målstyrd, integrerad utbildning med studentaktiverande pedagogik, där undervisningen utgår från symtom och fynd i ett ramverk av funktionssystem, samt hur basvetenskaplig forskning tillsammans med klinisk forskning bidrar till utveckling av läkekonsten.
Basvetenskap 2: Cellbiologi, matsmältning och ämnesomsättning, 18 hp
Kursen bygger på innehållet i Basvetenskap 1 och beskriver cellulära funktioner och deras strukturella bas, samt hur arv och miljö påverkar individens utveckling. Relationen mellan biokemi, nutrition, fysiologi och endokrinologi inom ramen för matsmältningssystemet, ämnesomsättningen och de endokrina funktionerna presenteras. Den teoretiska undervisningen integreras med en introduktion till personcentrerad konsultations- och undersökningsteknik som tränas genom verksamhetsintegrerat lärande. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket presenteras.
Kurswebb Basvetenskap 2
Termin 2
Basvetenskap 3: Anatomi, histologi och basal klinisk konsultation och undersökning, 18 hp
Kursen bygger vidare på den grundläggande basvetenskapen från termin 1 och presenterar den friska människokroppens ytanatomi, topografiska anatomi och organstruktur på mikroskopisk nivå. De anatomiska kunskaperna tillämpas i fortsatt träning av personcentrerad klinisk konsultation med fokus på anamnes och status som sker både strukturerat i klinikliknande miljö och under verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Kursen belyser de vetenskapliga och humanistiska grunderna till läkaryrket i syfte att bidra till professionell och vetenskaplig kompetens.
Basvetenskap 4: Neurovetenskap, neurofarmakologi och endokrinologi, 12 hp
Kursen bygger på den grundläggande basvetenskapen termin 1 och breddar och fördjupar det anatomiska och histologiska innehållet från basvetenskap 3 genom studier av nervsystemets struktur och funktion. Integrering inom kursen görs genom att nervsystemets funktion kopplas ihop med reglering av relaterade endokrina system samt relevant farmakologi. Kliniska färdigheter tränas genom undersökning av neurologiska och sensoriska funktioner. Inom den professionella kompetensen tillämpar kursen pedagogiska verktyg inom teambaserat lärande.
Termin 3
Basvetenskap 5: Funktion och dysfunktion, 30 hp
Kursen bygger på den kunskap och förståelse om kroppens struktur, reglering och metabolism som presenterats under termin 1 och 2. Kursen omfattar grundläggande kunskaper och färdigheter om funktion, homeostas och dysfunktion genom studier i immunologi, fysiologi, patologi, biokemi, farmakologi, samt hälsa och levnadsvanor. Kursen introducerar kunskaper och färdigheter inom basvetenskaplig forskning som tillämpas genom ett vetenskapligt projektarbete. Professionell och klinisk kompetens tränas under verksamhetsförlagd utbildning som, förutom fördjupning av den personcentrerade konsultationen, fokuserar på basal undersökningsteknik av hjärta, lungor, tyroidea, blodtryck och puls. Interprofessionella aspekter av betydelse för den fortsatta läkarutbildningen och läkaryrket diskuteras under kursen.
Termin 4
Basvetenskap 6: Mikrobiologi och infektionsimmunologi, 7,5 hp
Kursen bygger på kunskaper och färdigheter från tidigare terminer och fördjupar kunskaper i immunologi genom studier av mikroorganismers uppbyggnad och biologi samt deras roll vid hälsa och sjukdom. Kroppens immunförsvar och respons på infektioner presenteras liksom behandling och prevention. Innehållet integreras genom centrala symtom och fynd. Vetenskaplig kompetens tränas genom laborationer. Etiska perspektiv diskuteras relaterat till vaccination, smittskydd och jämlik och global vård och hälsa.
Medicinsk diagnostik med basvetenskaplig integrering, 22,5 hp
Under kursen fördjupas träningen av den professionella och kliniska kompetensen genom övningar i personcentrerad konsultation och kommunikation. Kursen baseras på kunskap från tidigare kurser genom att basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller integreras med symtom och fynd under färdighetsträning av anamnes och status samt val och tolkning av diagnostiska undersökningar i differentialdiagnostiska resonemang. Fördjupning inom professionellt bemötande samt kunskap om och förståelse för, normala och patologiska, psykologiska reaktioner och deras relevans för den medicinska diagnostiken diskuteras. Därutöver tränas ett vetenskapligt och hälsofrämjande förhållningssätt av betydelse för den fortsatta läkarutbildningen och läkaryrket. Kursen avslutas med tre integrerande examinationer baserade på de första fyra terminernas studier. En OSCE, en reflekterande uppgift och en skriftlig salstentamen som tillsammans omfattar kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som behövs för kommande kliniska kurser.
Termin 5
Klinisk medicin 1: Invärtesmedicinsk inriktning, 30 hp
Kursen, som bygger på basvetenskaplig kunskap och professionella färdigheter från termin 1–4, innehåller grundläggande kunskaper, färdigheter och praktisk träning av läkarrollen i vårdteamet. Undersökning, prioritering, differentialdiagnostiskt resonemang, samt basal handläggning av vanliga, allvarliga och akuta invärtesmedicinska tillstånd är centralt i kursen. Pedagogiska teorier och principer för klinisk handledning, återkoppling och bedömning samt principer för analys av evidensgrad vid val av klinisk handläggning presenteras. Dessutom ingår tolkning av relevanta radiologiska och klinisk-fysiologiska undersökningar. Teoretiska grunder inom allmänmedicin, geriatrik och klinisk-farmakologi presenteras. Under kursen tränas att, utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap och förståelse från tidigare kurser. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas.
Länkar till respektive kurswebb:
Klinisk medicin 1: Invärtesmedicinsk inriktning (KIDS)
Klinisk medicin 1: Invärtesmedicinsk inriktning (KISÖS)
Klinisk medicin 1: Invärtesmedicinsk inriktning (MedH)
Klinisk medicin 1: Invärtesmedicinsk inriktning (MedS)
Termin 6
Klinisk medicin 2: Invärtesmedicinsk fördjupning och breddning, 25,5 hp
Kursen innehåller fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom det invärtesmedicinska området, samt breddning av kunskaper och färdigheter inom reumatologi, infektion, hud- och könssjukdomar, klinisk farmakologi, geriatrik och allmänmedicin. Kursen stödjer integrering av olika relevanta kompetenser. Med utgångspunkt från patientfall och symtom och fynd diskuteras medicinsk handläggning. I denna integreras både basvetenskapliga, patofysiologiska, etiska och psykosociala aspekter samt ett professionellt förhållningssätt. Lärandet omfattar även att identifiera, diagnostisera, initialt bedöma och handlägga mer komplexa vanliga, akuta och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicin. Allmänmedicinska aspekter belyses genomgående under kursen. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas.
Länkar till respektive kurswebb:
Klinisk medicin 2: Invärtesmedicinsk fördjupning och breddning (KIDS)
Klinisk medicin 2: Invärtesmedicinsk fördjupning och breddning (KISÖS)
Klinisk medicin 2: Invärtesmedicinsk fördjupning och breddning (MedH)
Klinisk medicin 2: Invärtesmedicinsk fördjupning och breddning (MedS)
Medicinsk vetenskaplig teori och metod, 4,5 hp
Kursen baseras på vetenskaplig kompetens från tidigare terminer. Undervisningen innehåller fördjupade kunskaper och färdigheter inom medicinsk vetenskaplig teori, kvantitativa och kvalitativa metoder och analyser, samt ett kritiskt, reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt. Därtill innehåller kursen fördjupade kunskaper i evidensbaserad medicin (EBM). Färdigheter för att kunna följa den medicinska vetenskapliga kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården tränas.
Kurswebb Medicinsk vetenskaplig teori och metod
Termin 7
Klinisk medicin 3: Kirurgisk inriktning, 30 hp
Kursen bygger på klinisk medicin 1 och 2 och innehåller breddning av den kliniska kompetensen inom kirurgiskt inriktade och näraliggande medicinska specialiteter. I innehållet ingår grundläggande teoretisk kunskap och förståelse samt klinisk förmåga, att under handledning diagnostisera, initialt bedöma och basalt handlägga vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd, inom ämnesområdena kirurgi, ortopedi, urologi, anestesi- och intensivvård, kärlkirurgi och rättsmedicin, samt för dessa områden nödvändig radiologisk diagnostik. Därtill ingår ett allmänmedicinskt perspektiv på kirurgi och näraliggande områden. Klinisk kompetens tränas genom att utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap från tidigare kurser med särskilt fokus på anatomi. Därutöver tränas interprofessionell kompetens, professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket.
Länk till kursplan för Klinisk medicin 3 (samma kursplanetext för alla sjukhus men olika kurskod)
Klinisk medicin 3: Kirurgisk inriktning (MMK)
Klinisk medicin 3: Kirurgisk inriktning (KI DS)
Klinisk medicin 3: Kirurgisk inriktning (KI SÖS)
Klinisk medicin 3: Kirurgisk inriktning (MedH)
Termin 8
Examensarbete i medicin, 30 hp
Kursen bygger på tidigare moment och kurser inom medicinsk vetenskaplig teori och metod samt forskningsetik och innehåller fördjupad träning inom vetenskaplig kompetens med fokus på forskningsprocessens genomförande, dvs. att under handledning kunna planera, genomföra och skriva ett vetenskapligt examensarbete, samt kommunicera forskningsresultat med olika målgrupper. Kursen innehåller träning av ett vetenskapligt förhållningssätt till den medicinska kunskapsutvecklingen som grund för den framtida yrkesutövningen. Professionell kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas också.
Termin 9
Klinisk medicin 4: Neuro, sinnen och psyke, 30 hp
Kursen innehåller breddning och fördjupning av kliniska och professionella kompetenser inom ämnesområdena neurologi, rehabiliteringsmedicin, ögon, öron-, näsa- och halssjukdomar samt psykiatri och beroendemedicin utifrån ett allmänmedicinskt och ett specialistvårdsperspektiv, inklusive övergången från barn- och ungdomspsykiatri till hälso- och sjukvård för vuxna. Under kursen tränas att utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap från tidigare kurser. Kompetenser från tidigare kurser fördjupas i syfte att uppnå ökad grad av självständighet i patientarbetet. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas.
Termin 10
Klinisk medicin 5: Barn- och ungdomsmedicin, 15 hp
Kursen innehåller breddning och fördjupning av kliniska och professionella kompetenser inom barn- och ungdomsmedicin, vilket omfattar att kunna diagnostisera och handlägga vanliga, akuta och allvarliga tillstånd hos barn och ungdomar, samt att kunna identifiera vanligare typer av genetiska sjukdomar. Innehållet bygger på tidigare basvetenskapliga kurser genom fördjupade kunskaper och förståelse av normal utveckling under barn- och ungdomsåren, samt hur hälsa i barn- och ungdomsåren har betydelse på individ- och befolkningsnivå. Under kursen tränas att, utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas, liksom ett allmänmedicinskt perspektiv på barn- och ungdomsmedicin.
Klinisk medicin 6: Gynekologi och obstetrik, 9 hp
Kursen innehåller breddning och fördjupning av kliniska och professionella kompetenser inom gynekologisk- och obstetrisk medicin, vilket omfattar att kunna diagnostisera och handlägga vanliga, akuta och allvarliga tillstånd inom området. Kursen omfattar också kunskaper och förståelse för hur förebyggande arbete inom sexuell och reproduktiv hälsa stärker hälsan i hela befolkningen. Under kursen tränas att utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap från tidigare kurser. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas, liksom ett allmänmedicinskt perspektiv på gynekologi och obstetrik.
Klinisk medicin 7: Cancer och palliativ medicin, 6hp
Kursen innehåller breddning och fördjupning av kliniska och professionella kompetenser inom cancer, farmakologisk cancerbehandling samt strålbehandling och deras komplikationer. Kursen omfattar grundläggande kunskaper i palliativ medicin och handläggning av patienter med progredierande och livshotande sjukdom, särskilt i livets slutskede. Vidare ingår grundläggande kunskaper i rehabilitering och uppföljning av cancer, färdigheter i kommunikation i samband med att lämna svåra besked, bemöta känslor samt att hålla brytpunktssamtal. Under kursen tränas att utifrån kliniska tillstånd, symtom och fynd, tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap från tidigare kurser. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas, liksom ett allmänmedicinskt perspektiv på cancer och palliativ medicin.
Termin 11
Klinisk medicin 8: Akuta tillstånd och medicinsk handlingsförmåga, 12 hp
Under kursen integreras och tillämpas basvetenskapliga principer och kliniska kompetenser från programmets tidigare kurser. Kursens inriktning är kliniskt beslutfattande och initial handläggning utifrån ett oselekterat patientunderlag, inklusive e-hälsa med patientkonsultation via digitala medier. Kursen innehåller fördjupad kompetens att identifiera, prioritera och initialt handlägga akuta tillstånd som förberedelse för arbete och ledarskap på såväl akutmottagning och i primärvård, som utanför vårdinrättning. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas.
Läkarrollen i vård och samhälle, 3 hp
Kursen erbjuder en helhetssyn på hur god och jämlik hälsa kan främjas på individ- och befolkningsnivå, hur negativa effekter av riskfaktorer kopplade till social position, livsstil och miljö kan förebyggas, samt hur negativa konsekvenser av ohälsa kan minimeras genom åtgärder inom hälso- och sjukvården och inom andra samhällssektorer. Kursen omfattar fördjupad kunskap och förståelse för hälso- och sjukvårdsorganisation samt hälsoekonomi med särskilt fokus på läkarens roll, ansvar och befogenheter i relation till hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsprinciper och styrsystem. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för den fortsatta utbildningen och läkaryrket tränas.
Två valbara perioder om 7,5 hp vardera
Termin 11 innehåller två valbara perioder om 7,5 högskolepoäng vardera, där ett utbud av valbara kurser ingår i respektive period. De valbara kurserna ska förbereda studenten för läkaryrket, ge möjlighet till individuell inriktning, breddning och fördjupning inom medicin och angränsande områden samt bidra till fördjupad professionell och vetenskaplig kompetens. Kursutbud, möjligheter till utbytesstudier under perioderna och övrig mer specifik information är ännu inte fastställd men publiceras senare, i god tid inför ansökningsperioden till de valbara kurserna.
Termin 12
Klinisk medicin 9: Klinisk träning inför legitimation, 30hp
Kursen ska befästa och fördjupa de basvetenskapliga och kliniska kompetenser som krävs av den legitimerade läkaren. Klinisk fördjupning och träning sker framförallt inom akutsjukvård, geriatrik, psykiatri och allmänmedicin. Under kursen tränas också att identifiera sitt eget och verksamhetens behov av fortlöpande utveckling genom att genomföra ett förbättringsarbete. Kursen omfattar att utifrån kliniska tillstånd tillämpa basvetenskapliga och patofysiologiska förklaringsmodeller baserat på kunskap från tidigare kurser. Professionell och vetenskaplig kompetens samt global och jämlik vård och hälsa av betydelse för läkaryrket tränas.
Ramschema
Läkarprogrammet följer KI:s generella terminstider för utbildningar på grund- och avancerad nivå. Information om start- och slutdatum för respektive kurs hittar du i terminens ramschema.
Observera att termins- och kurstider i ramschemat för det sexåriga programmet är färgmarkerade.. Alltså gäller ramschemat för övriga terminer endast för det 5,5-åriga programmet.