Om svåra känslor och oro

I den här modulen beskriver vi kort hur vi människor kan påverkas av våra känslor och av oro, och varför vi har dessa upplevelser. Modulen innehåller även vetenskapligt baserade tips på man kan hantera svåra känslor och oro.

Dekorativ bild
Foto: Unsplash

Bakgrund: svåra känslor och oro

Att vara student innebär att under lång tid arbeta hårt för att uppnå ett mål långt i framtiden. Att sträva mot ett långsiktigt mål kan vara motiverande, men det kan också känns svårt och osäkert, och väcka en hel del känslor och tankar. Under studietiden kan man känna sig både hoppfull och orolig, motiverad och rädd att misslyckas. Tankar kan handla om tvivel på om man kommer att klara det, oro över ekonomin och funderingar kring om man valt rätt utbildning. Att ha starka känslor kring sin studiesituation och att tänka mycket på den är helt normalt. Men svåra känslor och oro kan också påverka negativt. Därför kan du här läsa mer om:

  • Varför har vi känslor?
  • Vanliga känslor
  • Att hantera svåra känslor
  • Oro inför framtiden
  • Att hantera oro

Varför har vi känslor?

Introduktion: känslor

Känslor är viktiga för oss människor. Genom våra känslomässiga reaktioner förstår vi världen omkring oss, varandra och oss själva. Men känslorna kan ibland göra ont och upplevas som svåra att hantera. Så vad är egentligen känslor och varför är de så viktiga för oss människor? Känslor är reaktioner på viktiga händelser omkring eller inuti i oss och de påverkar hela vårt kroppsliga system. Känslor ger oss information! Kroppshållning, ansiktsuttryck, röst, tankar och känslor och även hjärnans biokemi påverkas vid en känsloreaktion (Sahlin & Malmquist, 2018). Känslor påverkar också våra handlingsimpulser – vi vill göra olika saker beroende vad vi känner.

Känslorna kan hjälpa oss att agera snabbt. Blir vi rädda när en bil kommer emot oss i full fart behöver vi inte tänka så länge, vi vet direkt att vi behöver agera för att undkomma faran. Känslor ger oss information och hjälper oss att kommunicera med andra genom våra känslouttryck. Känslorna fyller alltså flera viktiga funktioner för oss. Ju bättre vi kan förstå och sätta namn på de känslor vi har, desto lättare kan vi navigera vårt inre och vårt sociala liv.

Dekorativ bild
Foto: Uday Mittal on Unsplash

Vanliga känslor

Känslor har studerats och beskrivits på olika sätt i den vetenskapliga litteraturen (t ex Ekman 1992, Russell 1980, Feldman Barrett 2018) och de kan kategoriseras på olika sätt, men information som vanliga känslor ger oss och som många kan känna igen beskrivs här. Se gärna Sahlin & Malmquist (2018) för mer information.

Rädsla signalerar att vi ställs inför ett hot, antingen fysiskt eller psykiskt. Rädslan fokuserar vår uppmärksamhet på faran och gör oss beredda att komma undan den. För att undvika hotet kan vi vilja fly ifrån situationen, men vi kan också reagera med att ”frysa” och göra ingenting, alltså nästan spela döda.

Ilska upplever vi när vi möter ett hot eller ett hinder för att uppnå något som är viktigt för oss. När vi är arga kan vi känna oss spända, käkarna kanske bits ihop, musklerna i kroppen spänns. Ilskan kan upplevas som en väldigt stark kraft som får oss att vilja agera snabbt och kraftfullt.

Ledsenhet upplevs vid en förlust av något eller någon som varit viktig, eller när något man önskat inte blir av (kan kallas besvikelse). Vid ledsenhet och besvikelse kan man känna sig tung och trött, man vill inte göra något, ansiktsuttrycken avtar och blicken kan sänkas.

Äckel och avsky. Äckel signalerar att något är giftigt eller skadligt att vara nära, äta eller ta på. Vid äckel känner vi starka fysiologiska reaktioner, t ex illamående, och stark ovilja att komma nära det som väckt känslan. Avsky liknar äckel men kanske inte känns lika starkt i kroppen och väcks inför personer eller situationer som vi tycker väldigt illa om.

Skuld och skam är sociala känslor och väcks ofta i relation till andra. Skuld signalerar att vi gjort något fel och gått emot våra egna värderingar. Skam signalerar istället att vi gjort något mot vår sociala grupps normer, att vi betett oss på ett sätt som gör att vi riskerar att dömas av andra. Skuld och skam kan leda till mycket negativa och kritiska tankar om oss själva, och kan få oss att vilja dra oss undan eller dölja oss eller det vi gjort från andra.

Glädje och andra positiva känslor som kärlek, nyfikenhet och tillfredställelse signalerar att något är behagligt och att vi vill ha mer av det. Dessa känslor motiverar till engagemang i världen runtomkring oss och uppmuntrar till kreativitet och utforskning. Med dessa känslor kan det kännas lättare att prova nya saker och aktiviteter.

Det här är vanliga känsloreaktioner, men det viktigt att påpeka att känslor är komplexa. Modern forskning visar att människor oftast känner flera känslor samtidigt, och att vi är olika vad gäller hur starkt och länge vi upplever känslomässiga reaktioner (Larsen, McGraw & Cacioppo, 2001, Hamann & Canli, 2004).

Dekorativ bild
Foto: Finn on Unsplash

Att hantera svåra känslor

Introduktion: Hantera svåra känslor

Känslor består av en kombination av nedärvda och inlärda reaktioner och påverkas också av våra beteenden och tankar. Vi kan inte ”stänga av” känslorna, men vi kan på olika sätt påverka dem och lära oss att hantera dem på olika sätt som gör känslorna till resurser snarare än hinder. Att bli mer medveten om sina känslor är ett viktigt steg för att lära sig förstå känslornas information och välja hur du vill agera på dem, och ju tidigare du lägger märke till dem och kan förstå dem, desto lättare blir det att välja hur du vill agera på dem.

Ibland kan känslorna bli svåra att hantera och vi kan uppleva att t ex ilska, ledsenhet eller skam tar över. Det kan kännas mycket obehagligt och ibland blir man rädd för själva känslan. I många fall går dock svåra känslor över av sig själva om vi inte kämpar emot dem så mycket. Här nedan beskriver vi tre saker man kan prova för att hantera svåra känslor om det känns som om man fastnar i dem.

 

Tips: Steg för att hantera svåra känslor

Lägg märke till känslor. Stanna upp en stund och försök notera vad du känner just precis nu. Kan du sätta namn på det du känner? Är känslan stark eller svag? Hur känns det i kroppen? Vad tror du känslan vill säga dig om situationen du är i? 

Validera känslan. Att validera känslan innebär att ta perspektivet att alla känslor, även de smärtsamma, är begripliga och rimliga. Ofta bannar vi oss själva eller kämpar emot svåra känslor, men vi känner som vi gör av en anledning. Att säga till sig själv att det t ex är begripligt att vara nervös inför en tenta, eller att det är rimligt att bli ledsen i samband med en förlust, kan göra känslan lättare att leva med, även när känslan i sig är smärtsam.

Minska sårbarhet. Genom att ta hand om dig underlättar du för dig själv att hantera svåra känslor. Du behöver inte leva ett ”perfekt” liv avseende sömn, motion eller kost, men du kan ta små steg för att hjälpa ditt psykologiska och biologiska system att hantera det som händer i livet (Sahlin & Malmquist, 2018). Använd dig gärna av råden här på sidan för att ta hand om dig själv och minska din sårbarhet.

Behöver du mer hjälp? Har du mycket svåra känslor som inte går över med tiden? Du kanske känner dig deprimerad eller mycket ångestfylld och märker att det påverkar ditt liv negativt. Då kan det vara bra att söka behandling. Då kan du t ex kontakta din vårdcentral.

Referenser: Känslor

Ekman, P. (1992). An argument for basic emotions. Cognition and Emotion. 6(3-4), 169-200.

Feldman-Barrett, L (2018). Så skapas känslor. Hjärnans hemliga liv. Natur & Kultur.

Hamann, S. & Canli, T. (2004). Individual differences in emotion processing. Current Opinion in Neurobiology, 14, 233–238.

Larsen, J. T., McGraw, A. P., & Cacioppo, J. T. (2001). Can people feel happy and sad at the same time? Journal of Personality and Social Psychology, 81, 684-696.

Russell, J. A. (1980). A circumplex model of affect. Journal of Personality and Social Psychology, 39(6), 1161–1178.

Sahlin, H., & Malmquist, E. (2018). Känslor som kraft eller hinder: En handbok i känsloreglering: Natur & Kultur.

Dekorativ bild
Foto: Kinga Howard on Unsplash

Om oro inför framtiden

Bakgrund: oro

Att tänka är en mental process som pågår inuti våra huvuden mer eller mindre automatiskt hela tiden. Tankarna kan upplevas som ord, bilder, och/eller ljud. Ibland väljer vi att fokusera våra tankar på något specifikt men oftast kommer tankarna och går som de vill utan att vi styr dem. En del tankar är trevliga att ha medan andra kan vara jobbiga.

Vi människor har vår tankeförmåga på gott och ont. Eftersom vi kan tänka på framtiden kan vi också oroa oss över det som kan hända i framtiden. Tankar som handlar om möjliga faror och hot som skulle kunna inträffa i framtiden kan kallas orostankar. Oro kan ibland hjälpa oss att förutse faror innan de blir verkliga (Sweeny & Dooley, 2017) och i situationer med hög grad av osäkerhet är det vanligt att börja oroa sig för att få en känsla av kontroll över situationen (Dugas et al., 2001). Men oron kan också bli väldigt jobbig om vi fastnar i oro och inte kommer vidare.

Att hantera oro

Tips: Steg för att hantera oro

Om du märker att du ofta oroar dig och att oron känns svår att stoppa kan du prova att arbeta aktivt med din oro för att göra den lättare att hantera (Wahlund et al, 2020).

För orosdagbok. Lär känna din oro bättre. Skriv ner när och var oroar du dig och vad oron handlar om. Tycker du att oron är hjälpsam (t ex hjälper dig att komma på en lösning på ett problem), eller ohjälpsam (t ex handlar bara om samma sak om och om igen utan att komma vidare)?

Ta itu med problem. Ibland är oron en signal på att ett problem behöver lösas. Om du märker i din orosdagbok att du ofta oroar dig över praktiska problem, jobba med att ta itu med problemen istället för att bara oroa dig över dem. Avsätt tid varje dag för att aktivt lösa problem!

Minska ohjälpsamma kontroller. Många som oroar sig mycket försöker kontrollera det som känns skrämmande, men det gör faktiskt bara oron värre i längden. Att t ex googla mycket på sådant som oron handlar om eller fråga andra hur de tror att det kommer att bli brukar bara hjälpa för stunden. Om du märker att du lägger mycket tid och energi på att försöka kontrollera saker som du oroar dig över, prova att minska ner på ohjälpsamma kontroller och se vad som händer med oron.

Studenthälsan

Studenthälsan finns här för dig under din studietid för råd och stöd. Vi erbjuder också  webbinarier och kurser som berör flera av dessa områden som du är varmt välkommen att anmäla dig till.

Referenser: Oro

Dugas, M. J., Gosselin, P., & Ladouceur, R. (2001). Intolerance of uncertainty and worry: Investigating specificity in a nonclinical sample. Cognitive Therapy and Research, 25(5), 551-558.

Sweeny, K., & Dooley, M. D. (2017). The surprising upsides of worry. Social and Personality Psychology Compass, 11(4). doi:10.1111/spc3.12311

Wahlund, T., Mataix-Cols, D., Olofsdotter Lauri, K., de Schipper, E., Ljotsson, B., Aspvall, K., & Andersson, E. (2020). Brief Online Cognitive Behavioural Intervention for Dysfunctional Worry Related to the COVID-19 Pandemic: A Randomised Controlled Trial. Psychother Psychosom, 1-9. doi:10.1159/000512843

EF
Innehållsgranskare:
2024-03-27