Så fungerar universitets- och högskolestudier

Att vara universitetsstudent innebär mycket frihet men också ett stort eget ansvar över dina studier. På denna sida hittar du olika utbildningsformer samt examinationsformer som kan förekomma i din utbildning. För mer detaljerad information om din utbildning besök kurs- och programwebben.

Högskolepoäng 

Ett grundutbildningsprogram på KI omfattar heltidsstudier och innebär 40 timmar studier i veckan. På universitet och högskolor mäts kurser och program i högskolepoäng (hp). Högskolepoängen anger hur lång en kurs eller ett program är. En veckas studier motsvarar 1,5 hp. 30 hp är en termins heltidsstudier. Många program sträcker sig över tre år, det vill säga 180 hp vilket motsvarar sex terminer. Läsåret är uppdelat i en höst- och en vårtermin. 

Kurslitteratur

I respektive kursplan, som du hittar på kurs- och programwebben, ser du vilken kurslitteratur du behöver. Ofta står både "obligatorisk kurslitteratur" och "rekommenderad kurslitteratur" med i kursplanen. Obligatorisk kurslitteratur är den litteratur som du förväntas läsa och kan examineras på. Rekommenderad kurslitteratur är litteratur där du kan få mer information kring ämnet och därför bör läsa. 

Utbildningsformer

Under din utbildning kommer du stöta på flertalet utbildningsformer. Här listar vi de vanligaste. För mer detaljerad information om hur utbildningen sker på respektive program/kurs besök kurs- och programwebben.

Föreläsning är kanske det som man vanligtvis förknippar med högskolestudier. Här håller en föreläsare en presentation för en ett stort antal studenter. Ofta finns det utrymme för frågor som du som student kan ställa till föreläsaren. Det som skiljer en föreläsning från ett seminarie är att antalet studenter är fler och att det framförallt är föreläsaren som talar. 

Seminarium är en mer aktiv lärandeform. Det innebär att du som student kommer förberedd till seminariet och diskuterar det aktuella ämnet med andra studenter och med läraren. Vanliga förberedelser är att ha läst in sig på ett visst område eller att ha skrivit ett arbete om det aktuella ämnet. 

Här arbetar du tillsammans med andra studenter i mindre grupp för att lösa en uppgift eller frågeställning ni fått av er lärare. Redovisning kan göras både muntligt och skriftligt. 

Här ska du som student lösa en uppgift eller experiment själv eller i grupp. Ofta finns en handledare tillgänglig. 

Detta är en del av utbildningen som sker utanför högskolan. Möjlighet att applicera det teoretiska du lärt dig i praktiken. 

Många av KI:s utbildningsprogram har VFU och VIL.  Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. VIL kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU på KI:s utbildningar sker inom bland annat regionernas hälso- och sjukvård, kommunernas motsvarande verksamhetsområden eller inom privat verksamhet. Den kliniska utbildningen för tandhygienist- och tandläkarstudenter genomförs vid universitetstandvården på KI. Den kliniska utbildningen inom Optikerprogrammen sker huvudsakligen vid KI:s egen ögonklinik och kliniska utbildningsmottagning inom ögonområdet. 
 

Examinationsformer 

Precis som utbildningsformer så kan examinationsformer variera under din utbildning. Här listar vi några av de vanligaste formerna för examination. Du hittar mer detaljerad information på kurs- och programwebben. 

Ett skriftligt prov på tid i skrivsal på campus. Uppgifterna varierar med ämnet. De kan vara rena faktafrågor, utredande uppgifter där du ska resonera kring en fråga eller ett problem som ska lösas. Se till att ha koll på reglerna för examination i skrivsal. Det är ditt ansvar som student att ta del av och följa reglerna. 

Skriftligt prov som genomförs i realtid med dator, kan genomföras i skrivsal på campus eller på distans. Inspera examination är ett system som används för detta vid KI. 

Ett skriftligt prov som ska göras hemma. Uppgifterna i en hemtentamen kräver oftast att du resonerar kring en fråga. Du ska använda dig av den litteratur som ingår i kursen, men du kan ofta också använda andra källor.

Du träffar en lärare och diskuterar ämnet som ska examineras. Diskussionen brukar ta några timmar. Läraren kan kräva svar på faktafrågor eller begära att du resonerar kring något. En muntlig tentamen kan ske enskilt eller i grupp till exempel på ett seminarie. 

En uppgift som ska lösas, enskilt eller i grupp, och sedan lämnas in. 

Du kan få i uppgift att skriva ett PM där du resonerar kring ett ämne. Det kan även kallas essä eller paper.

Studenten ska ha genomfört och klarat av en eller flera uppgifter. Laborationer kräver nästan alltid att du beskriver ditt arbete och resultat i en rapport av något slag. Laborationer kan även vara grupparbeten.

Studenterna delas in i grupper som får en eller flera uppgifter att lösa gemensamt. Betygen sätts dock individuellt.

Som examination används också uppsatsskrivande. Uppsatser är i regel ganska stora arbeten, som kan ta ända upp till en termin att skriva.

Personlig närvaro krävs vid utbildningstillfället. Ska endast användas om det är pedagogiskt motiverat.

Används framför allt vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) där studenternas kunskaper och färdigheter bedöms kontinuerligt.