Global hälsa och katastrofer

Kursbeskrivning

Om kursen

Kursen Global hälsa och katastrofer ger dig en utökad förståelse för begreppet global hälsa och den inverkan katastrofer har på vår hälsa. Både som enskilda individer och som grupp.

Kursen hjälper dig att förstå vilka faktorer som påverkar den globala hälsan och den globala sjukdomsbördan, hur hälsosystem ser ut runt om i världen, samt ger dig kunskaper om hälsoindikatorer som du kan använda för analys och värdering av hälsosituationen i olika länder och områden. Dessutom ger kursen dig en förståelse för katastrofers effekter på hälsa och hälsosystem. Kursen ger dig också en ökad kännedom om faktorer och aktörer som påverkar globala hälsokriser och katastrofberedskap.

Kursen ges tillsammans med Erasmus Mundus masterprogram Public Health in Disasters som har ett globalt intag av studenter. Det innebär att när du läser kursen Global hälsa och katastrofer kommer du att ha glädjen och nyttan av att lära dig tillsammans, och umgås med, kurskamrater från hela världen.

Kursen ges av lärare med stor expertis inom ämnet och personlig erfarenhet av att arbeta med hälso- och sjukvård i katastrofsituationer.

Global hälsa och katastrofer

Global Health and Disaster

Särskild behörighet

Kandidat- eller yrkesexamen om minst 180 hp inom hälso- och sjukvård, management, administration, samhällsvetenskapliga eller tekniska ämnen. Dessutom krävs Engelska B/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Mål

Kursen syftar till att ge en förståelse för begreppet global hälsa, samt hur katastrofer påverkar den globala hälsankatastrofers.

Studenten ska efter genomgången kurs:

• ha kunskap om faktorer som påverkar den globala hälsan,
• kunna redogöra för etiska, grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter relaterade till global hälsa
• kunna beskriva sjukdomsbördan globalt och i länder med olika socio-ekonomisk utveckling samt värdera hur sjukdomsbördan påverkas av klimatrelaterade, sociala, miljömässiga och politiska förhållanden,
• ha kunskap om hälsoindikatorer och kunna använda dessa för analys och värdering av hälsosituationen i länder med olika ekonomiska förutsättningar, med fokus på låg- och medelinkomstländer
• kunna göra grundläggande analyser av hälsosystem och finansiering av hälso-och sjukvård i länder med olika socio-ekonomisk utveckling
• förklara hur olika hälsodeterminanter påverkar ett samhälles sårbarhet och dess förmåga att hantera katastrofer
• beskriva olika katastrofers effekter på hälsan och hälsosystem
• översiktligt formulera och värdera centrala policer, strategier och interventioner av betydelse för att förbättra den globala hälsan,
• förklara de olika rollerna regeringar, internationella organisationer och icke-statliga organisationer har för att hantera globala hälsokriser och länders katastrofberedskap
• i en flerstegsprocess förklara och planera hur data och information om hälsorisker och hälsobehov vid katastrofer kan sökas, analyseras och värderas

Innehåll

• Global hälsa och den globala sjukdomsbördan
• Etik, grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter relaterade till global hälsa
• Hälsodeterminanter och dess variation globalt, regionalt, nationellt och lokalt med specifikt fokus på:
  *Gender och hälsa
  *Fattigdom och hälsa
• Hälsosystem och hälsofinansiering
• Katastrofers direkta och indirekta effekter på hälsa och hälsosystem
• Analys och bedömning av hälsobehov vid katastrofer
• De globala målen för hållbar utveckling
• Global hälso-policy och styrning
• Riktade hälsostrategier avsedda att förbättra global hälsa:
  *Mödrar och barns hälsa
  *Smittsamma sjukdomar
  *Skador, trauma, kirurgi och rehabilitering
  *Icke smittsamma sjukdomar (NCD), inklusive mental hälsa

Arbetsformer

Interaktiva föreläsningar, web-baserade uppgifter i grupp och individuellt, och obligatoriska diskussionsseminarier. Studenterna ska öva och visa förmåga att samla in och analysera information relaterad till global hälsa och katastrofer. I diskussionsseminarierna redogör studenten för hälsosystem och essentiella hälsobehov vid katastrofer.

Examination

Kursen examineras i en skriftlig tentamen. I kursen ingår även obligatoriska delar där aktivt deltagande krävs.

De obligatoriska delarna innefattar ett projektarbete i grupp med skriftliga inlämningar, presentationer och diskussioner i seminarieform. För att studenten ska bli godkänd på kursen krävs att studenten har uppfyllt fastställda kriterier för samtliga obligatoriska delar.

Studenten erhåller ett slutbetyg A-F. . För att bli godkänd på kursen måste studenten få minst betyg E på tentamen, samt ha uppfyllt fastställda kriterier för obligatoriska delar.

Obligatoriskt deltagande
Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Begränsning av antal provtillfällen
Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfällen. Studenten har rätt att delta i sex provtillfällen. Om studenten ej är godkänd efter fyra provtillfällen uppmanas denna att uppsöka studievägledaren. Som examinationstillfällen räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en större revidering av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursen ges på engelska.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

• Cuesta, Gil, Improving the evidence base of health interventions in humanitarian crises, University of Antwerp, Faculty of Medicine and Health Sciences, 2020sidor. 29 - 82, *
• Eriksson, Anneli, Estimating needs in disasters, University of Bergen, 2020sidor: 17-29, *
• Health in Humanitarian Emergencies: Principles and Practice for Public Health and Healthcare Practitioners, Townes, David, Cambridge : Cambridge University Press, 2018 - 1 online resource (504 pages) ISBN: 9781107477261, LIBRIS-ID: nxptc9rxl8xz7jq8, Table of contents / Abstracts, *
• Howard, Natasha; Sondorp, Egbert; Veen, Annemarie ter, Conflict and health, Maidenhead, Berkshire, England : McGraw Hill/Open University Press, 2012. - xvii, 197 pages ISBN: 9780335243792 (pbk.), LIBRIS-ID: 18062121, *
• Humanitarian needs assessment: the good enough guide, Rugby : Practical Action Publishing, [2014] - xi, 108 pages ISBN: 9781853398636, LIBRIS-ID: 18060371, *
• Jacobsen, Introduction to Global Health, Jones and Bartlett Learning, 2018 LIBRIS-ID: 22540864, *