Hälsopsykologi - ett biopsykosociokulturellt perspektiv

Om kursen

Hälsopsykologi är ett snabbt växande forsknings- och tillämpningsområde med kopplingar till bland annat psykologi, sociologi, medicin och vårdvetenskap. Ämnet är relevant för i stort sett allt som har med hälsa och sjukdom att göra.

Inom hälsopsykologin studerar du hur psykologiska, sociala, kulturella och beteendefaktorer hänger samman med hälsa och sjukdom. Mycket av kurslitteraturen är på engelska. Kursen ger en introduktion till ämnet.

Upplägg för distansutbildningen

Undervisningen sker genom inspelade online-föreläsningar och skriftliga diskussioner i forum online, tillgång till dessa ges enligt ett visst schema. Examination sker genom aktivt deltagande i regelbundna obligatoriska skriftliga online-diskussioner och en skriftlig inlämningsuppgift. Ingenting under kursen kräver obligatoriskt deltagande vid ett exakt klockslag. Tillgång till dator och internetuppkoppling krävs. Lärarstöd via lärplattform.

Anmälan till Hälsopsykologi - ett biopsykosociokulturellt perspektiv, 7.5 Högskolepoäng

Behörighet

Grundläggande behörighet

Urval

Betyg (34% av platserna), högskoleprov (34% av platserna), högskolepoäng (1-165 hp, 32% av platserna) Alla meriter måste ha nått antagning.se senast sista kompletteringsdag. Läs mer på sidan Viktiga datum på antagning.se.

Avgifter

Anmälnings- och studieavgifter krävs för sökande som inte har medborgarskap i EU, EES-länderna eller Schweiz.

Anmälan

Anmälan görs via antagning.se. Anmälan öppnar ca en månad före sista anmälningsdag.

Hälsopsykologi - ett biopsykosociokulturellt perspektiv

Health Psychology - A Biopsychosociocultural Perspective

Särskild behörighet

Grundläggande behörighet

Mål

Studenten ska efter avslutad kurs ha förmåga att:
- kunna beskriva och förklara begrepp, definitioner och strömningar inom hälsopsykologi
- kritiskt bedöma och jämföra olika hälsopsykologiska teorier och modeller kring hälsorelaterat beteende och beteendeförändring
- applicera hälsopsykologiska teorier på ett konkret hälsorelaterat beteende
- problematisera kring och reflektera över styrkor och svagheter med olika teorier och modeller

Innehåll

Hälsopsykologi är ett snabbt växande forsknings- och tillämpningsområde med kopplingar till bl.a. psykologi, sociologi, medicin och vårdvetenskap. Ämnet är relevant för i stort sett allt som har med hälsa och sjukdom att göra. Inom hälsopsykologin beskrivs hur psykologiska, sociala, kulturella och beteendefaktorer hänger samman med hälsa och sjukdom. Kursen ger en introduktion till ämnet. I synnerhet studeras teorier och modeller kring hälsorelaterat beteende och beteendeförändring, samt hur dessa kan appliceras i planering och granskning av hälsofrämjande aktiviteter och program.

Arbetsformer

En stor del av kursen består av inläsning av litteratur varvat med diskussioner mellan kursdeltagare. Även lärarna deltar i diskussionerna. I kursen ingår tre studieuppgifter och en längre examinerade skriftlig slutuppgift. Studieuppgifterna syftar till att studenterna ska bearbeta litteraturen och uppnå kursens mål. Kursen består även av regelbundet återkommande virtuella diskussioner på Karolinska Institutets lärplattform. För varje uppgift finns instruktioner för hur diskussionerna skall genomföras, vilken litteratur som skall ha studerats till varje avsnitt samt tidsramar för diskussionerna. Studenterna ska i diskussionerna vara aktiva och skriva inlägg. Inläggen ska vara förankrade i litteraturen.
Kursen är uppdelad i tre huvudsakliga delar.
1. Introduktion av ämnesområdet omfattande:
a. Introduktion till hälsopsykologi
b. Grundläggande begrepp och teorier
c. Forskningsområden inom det hälsopsykologiska fältet
2. Studieuppgifter där deltagarna själva i grupper diskuterar ett antal texter som beskriver hälsopsykologiska teorier och tillämpningar av dessa för ett konkret ändamål. Diskussionerna går ut på att reflektera kring styrkor och svagheter och svårigheter med olika modeller och teorier. I diskussionerna deltar lärarna delvis och stödjer studenterna till att pröva nya perspektiv och att integrera nya kunskaper med tidigare erfarenheter. Den sista examinerande studieuppgiften består förutom diskussion av en skriftlig inlämningsuppgift.
3. Sammanfattning och avslutning - avslutande diskussion där resultat av gruppdiskussionerna sammanfattas och utrymme ges till ytterligare reflexioner och idéer.

Examination

Aktivt deltagande i diskussionsforumet. På kurshemsidan framgår detaljerade kriterier för minimikrav på aktivt deltagande. Kursen avslutas också med en examinerande skriftlig inlämningsuppgift där studenten visar förmåga till reflekterande kring och tillämpning av hälsopsykologiska teorier och modeller i en skriftlig inlämningsuppgift samt därpå följande diskussion med andra kurskamrater.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras.

Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Möjlighet till undantag från kursplanens föreskrifter om examination
Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förhållningssätt får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Undervisningsspråk: svenska (men mycket förekommer på engelska).

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda för utbildning vid Karolinska Institutet.

Litteraturlista och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

• Handbook of health psychology, Baum, Andrew; Revenson, Tracey A; Singer, Jerome E, 2., [updated] ed. : New York, N.Y. : Psychology Press, cop. 2012 - xxvi, 882 s. ISBN: 978-0-8058-6461-8, LIBRIS-ID: 12628948, *

Rekommenderad litteratur

Förutom den obligatoriska litteratur tillkommer litteratur som studenterna själva väljer ur den rekommenderade litteraturen eller via egen litteratursökning under kursens gång.

Del I - Introduktion till hälsopsykologi

• Health Psychology: the Search for Pathways between Behavior and Health., Leventhal, H; Weinman, J; Leventhal, E A; Phillips, L A, 2008 Ingår i: Annual review of psychology., Palo Alto,Calif : Annual Reviews Inc., 1950- ISSN: 0066-4308, LIBRIS-ID: 8258734, Intern tillgång till fulltext 1996-, 59 (2008) s. 477-505,
• Taylor, S E; Repetti, R L; Seeman, T, Health Psychology: What is an unhealthy environment and how does it get under the skin?, 1997 http://www.annualreviews.org/journal/psych, Ingår i: Annual review of psychology., Palo Alto,Calif : Annual Reviews Inc., 1950- ISSN: 0066-4308, LIBRIS-ID: 8258734, Intern tillgång till fulltext 1996-, 48 (1997) s. 411-447,
• Fisher, EB, Behavior Matters, Fitzgibbon, ML; Glasgow, RE; Haire-Joshu, D; Hayman, LL; Kaplan, RM; Nanney, MS; Ockene, JK, 2011 Ingår i: American journal of preventive medicine., New York, NY : Oxford University Press, 1985- ISSN: 0749-3797, LIBRIS-ID: 3808404, 40 (2011) : 5, s. e15-e30,

Del II - Hälsorelaterat beteende och riskfaktorer

• Armitage, CJ, Social cognition models and health behaviour: A structured review, Conner, M, 2000 Ingår i: Psychology & health [Elektronisk resurs]., Chur : Harwood Academic Publishers, 1987- LIBRIS-ID: 11242073, 15 (2000) : 2, s. 173-189,
• Stages of change and decisional balance for 12 problem behaviors, Prochaska, JO; Velicer, WF; Rossi, JS; et al., 1994 Ingår i: Health psychology: the official journal of the Division of health psychology, American psychological association, Hillsdale, N.J. : Erlbaum, 1982- ISSN: 0278-6133, LIBRIS-ID: 3612883, 13 (1994) s. 39-46,
• Elder, J.P.; Ayala, G.X.; Harris, S., Theories and Intervention Approaches to Health-Behavior Change in Primary Care, Elsevier, 1999 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S074937979900094X?via%3Dihub,

Del III - Psykologiska bestämningsfaktorer för hälsa

• Carver, CS, Personality and coping, Connor-Smith, J, 2010 Ingår i: Annual review of psychology., Palo Alto,Calif : Annual Reviews Inc., 1950- ISSN: 0066-4308, LIBRIS-ID: 8258734, Intern tillgång till fulltext 1996-, 61 (2010) s. 679-704,
• Fredrickson, BL, The broaden-and-build theory of positive emotions, 2004 Ingår i: Philosophical transactions, London : The Royal Society, 1990- ISSN: 0962-8436, LIBRIS-ID: 3994276, 359 (2004) s. 1367-1378,
• Folkman, S.; Greer, S., Promoting psychological well-being in the face of serious illness: When theory, research, and practice inform each other., 2000 Psycho-Oncology, Ingår i: Psycho-oncology: journal of the psychological, social and behavioral dimensions of cancer, Chichester : Wiley, 1992- ISSN: 1057-9249, LIBRIS-ID: 4071160, 9 (2000) : 1, s. 11-19,
• Adler, N.; Matthews, K., Health Psychology: Why do some people get sick and some stay well?, 1994 http://www.annualreviews.org/loi/psych, Ingår i: Annual review of psychology., Palo Alto,Calif : Annual Reviews Inc., 1950- ISSN: 0066-4308, LIBRIS-ID: 8258734, Intern tillgång till fulltext 1996-, 45 (1994) s. 229-259,

Del IV - Sociala bestämningsfaktorer för hälsa

• Mackenbach, J.P.; Kunst, A.E., Measuring the magnitude of socio-economic inequalities in health: An overview of available measures illustrated with two examples from Europe, Elsevier, 1997 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277953696000731,
• Link, B.G.; Phelan, J., Social conditions as fundamental causes of disease, American Sociological Association, 1995 https://www.jstor.org/stable/2626958,
• Hatzenbeuler, M.L., How does sexual minority stigma get under the skin? A psychological mediation framework, American Psychological Association, 2009 https://psycnet.apa.org/record/2009-12487-002,

Kontakt

Richard Bränström, kursansvarig lärare, richard.branstrom@ki.se, 08-524 824 82
Johanna Olsson, kursadministratör,johanna.olsson@ki.se