Audionomprogrammet, 180 hp

Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som ele­verna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas:

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kun­skaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
• följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom områ­det.

Mål för audionomexamen enligt högskoleförordningen
För audionomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som audionom. Kunskap och förståelse
För audionomexamen skall studenten:

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktu­ellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om samban­det mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets bety­delse för yrkesutövningen,
• visa kunskap om hörseln och dess betydelse för individen samt om fakto­rer som påverkar hörselhälsan, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga
För audionomexamen skall studenten:

• visa förmåga att genomföra hörselutredningar samt självständigt bedöma och i samverkan med patienten planera, genomföra och ut­värdera habiliterande och rehabiliterande åtgärder,
• visa förmåga att identifiera, initiera och delta i hörselfrämjande hälso­vård och förebyggande åtgärder i avsikt att förhindra uppkomst av hör­selskador,
• visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov,
• visa förmåga att informera och undervisa olika grupper,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgär­der och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa,
• visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant informa­tion samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställ­ningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För audionomexamen skall studenten:

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedöm­ningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspek­ter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter, deras närstående och andra grupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fort­löpande utveckla sin kompetens.

Mål för kandidatexamen enligt högskoleförordningen
Kunskap och förståelse
För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbe­gripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämp­liga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant informa­tion i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera informa­tion, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det om­råde som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedöm­ningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter genomgången utbildning ska studenten:

• kunna tillämpa sina kunskaper utifrån ett professionellt förhållningssätt och i enlighet med yrkets etiska kod.

Den vetenskapliga grunden för huvudområdet audiologi (läran om hörseln) är tvärvetenskaplig och beskriver och förklarar såväl normal hörsel som hörselskador ur ett flertal perspektiv genom integration av medicinsk, teknisk och beteendevetenskaplig audiologi.

Medicinsk audiologi omfattar kunskap om diagnostik, behandling och reha­bilitering av hörselskador. Teknisk audiologi omfattar kunskap om teknik och metoder för att utveckla, konstruera och använda hörselteknisk appa­ratur/utrustning för diagnostik och rehabilitering. Beteendevetenskaplig audiologi omfattar studier om och rehabilitering av människor med hörselskador/ hörselnedsättningar utifrån psykologiska, sociologiska, pedagogiska och kulturella aspekter.

Genom studier inom huvudområdet audiologi utvecklar studenten kunskap om:

• hörseln och hörselskadors betydelse för individen,
• hörselskadades och dövas villkor på individ-, grupp- och samhälls­nivå,
• faktorer som påverkar hörselhälsan inklusive förebyggande åtgär­der,
• rehabilitering och habilitering av hörselskada utifrån medicinska, tekniska och beteendevetenskapliga perspektiv, och
• vetenskapligt förhållningssätt inom området.

Kunskaper inom huvudområdet audiologi syftar till att utifrån den hörsel­skadades behov och förutsättningar optimera förhållandet mellan hörsel, hörselteknik och kommunikation. Kunskapen används för utveckling, prak­tisk tillämpning, utvärdering och dokumentation av metoder och tekniker inom hörselutredning och rehabilitering samt habilitering. Tillämpningen av kunskaperna sker med hjälp av ett pedagogiskt förhållningssätt anpassat till såväl individ som grupp.

Huvudsakligt innehåll och upplägg
Audionomprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och kurserna inom huvudområdet audiologi utgör ungefär 80 % av dessa, inklusive flera kurser med verksamhetsförlagd utbildning. Kurserna inom huvudområdet fördjupas gradvis under programmet, enligt beskrivning nedan.

Kurser i fysik, neurologi, psykologi, neuropsykologi och fonetik som har betydelse för huvudområdets tillämpning omfattar ca 20 % av utbildningen. Kurser i vetenskaplig metod inom huvudområdet är fördelade under hela programmet i en vetenskaplig "strimma" som totalt omfattar 15 högskolepoäng.

Verksamhetsförlagd utbildning återfinns dels som hel kurs och dels som integrerade moment i de huvudområdeskurserna som behandlar diagnostik och rehabilitering/habilitering av hörselskador hos barn och vuxna. Den verksamhetsförlagda utbildningen är förlagd till hörselklinik.

Under de flesta av programmets terminer finns en "strimma" för professionell utveckling. Under strimman tränas studenten att reflektera över etik, möten med patienter, förhållningssätt, personlig utveckling och sin kommande yrkesroll. Reflektionerna sker både enskilt och i grupp och kurserna löper under hela programmet.

Inom huvudområdet inhämtas under programmets första år grundläggande kunskaper om hörselhandikapp och medicinsk bakgrund till hörselnedsättningar, Här ingår också teoretiska och praktiska kunskaper om hörseldiagnostiska metoder som fastställer hörselnedsättningens typ och grad. Dessa mätningar ligger till grund för diagnostik och bedömning som är nödvändig för fortsatt rehabilitering. Den verksamhetsförlagda utbildningen startar med auskultationer för att börja förstå sin yrkesroll och fortsätter med färdigheter i diagnostik där också patientbemötande tränas. Grundläggande tekniska kunskaper om signaler och system förmedlas.

Kurserna inom huvudområdet under programmets andra år omfattar kunskaper om ljudperception samt hörapparatteknik. Huvuddelen av kurserna är inriktade på hörselrehabilitering med hörapparatutprovning som en central del. Rehabiliteringen planeras utifrån fysiologiska, psykosociala och psykologiska grunder. I den verksamhetsförlagda utbildningen tränar och medvetandegörs studenten om sin terapeutiska roll och kliniska moment varvas med teoretiska moment för att gynna integrering och reflektion. Vid bedömning av den studerandes färdigheter vid klinisk utbildning läggs stor vikt vid praktisk undersökningsförmåga och förhållningssätt till patienten.

Under programmets tredje år innebär kurserna inom huvudområdet en hög grad av integration av teoretiska och praktiska kunskaper såväl inom den avslutande verksamhetsförlagda utbildningen som i det individuella examensarbetet. Stor vikt läggs vid granskning av det kliniska arbetet och den specifika kliniska kompetens en audionom bör besitta och som innebär att tekniska lösningar anpassas till individens behov och förutsättningar. Studentens problemlösningsförmåga stimuleras av uppgifter där olika kunskapsparadigm skall förenas. I examensarbetet krävs fördjupad kompetens både i tillämpning av vetenskaplig metod och inom huvudområdet audiologi.

Kurserna i vetenskaplig metod startar på andra terminen men en introduktion till vetenskap ges redan under termin 1 i kursen Medicinsk audiologi. Kurserna läggs upp som en "strimma" som läses under flertalet terminer med ökande fördjupningsgrad parallellt med fördjupningen inom huvudområdet. Under de första terminerna får studenten börja kritiskt granska vetenskapliga artiklar samt starta och utveckla skrivprocessen. Fördjupade kunskaper ges sedan i forskningsmetodik i form av bl.a. sammanfattningar av vetenskaplig litteratur och utarbetande av projektplan för det individuella examensarbetet inom huvudområdet. Audionomyrket kräver kunskaper i väsentligen olika forsk­ningstraditioner och därför uppmuntras studenterna att träna bearbetning av data både kvalitativt och kvantitativt. Syftet med den vetenskapliga strimman är framförallt att förbereda studenterna för ett livslångt lärande och för att ge dem verktyg för kritiskt tänkande och analys.

Valbar kurs En valbar kurs ingår i programmet och studenterna uppmuntras här till fördjupning eller till breddning av sina kunskaper. De valbara kurserna kan vara kurser med interprofessionellt fokus inom KI, fördjupningskurser inom speciella delar av huvudområdet eller andra kurser med relevans för programmet.

Pedagogisk profil
Programmets pedagogiska profil präglas av mångfald för att uppmuntra studenternas olika lärstilar. Studieformerna syftar till att uppmuntra eget aktivt kunskapssökande, kri­tiskt tänkande samt konstruktiv problem­lösning. Olika undervisningsmetoder varieras i de olika kurserna anpassat till lärandemålen och till ämnets karaktär. Kunskapsstoffet förmedlas på ett systematiskt och varierat sätt t.ex. genom föreläsningar, seminarier, laborationer, egna föredrag, grupparbeten, individuell handledning och verksamhetsförlagd utbildning.

Examinationsformerna varierar mellan olika kurser. Fördjupningen inom huvudområdet gör att alltmer integrerade kunskaper examineras under den senare delen av programmet. Reflexion av olika slag uppmuntras under alla kurser och tränas mer specifikt under strimmorna i professionell utveckling och vetenskaplig metod. Strimmorna avser att tydliggöra progressionen för studenterna.

Denna utbildningsplan är nedlagd. Sista programtillfället var HT15.

Som betyg används uttrycken Underkänd eller Godkänd. Annan betygs­skala kan förekomma på valbara eller programöverskridande kurser. Betygsskalan framgår av kursplan.

Undervisningsspråk är svenska men kurser på engelska kan förekomma. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven går att hitta i kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav även beskrivna på programwebben. Det kan även finnas särskilda behörighetskrav inom en termin om en kurs kräver vissa förkunskaper. Även på valbara kurser kan kraven skilja sig jämfört med kraven på övriga kurser under programterminen.

En students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. Hur denna typ av ärenden handläggs ska framgå av kursplanen.

Om den verksamhetsförlagda utbildningen avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till fortsatt VFU.

För studenter antagna 2014 eller senare

* = Kursen innehåller moment där VFU ingår

För studenter antagna 2013