Kursplan för

Anatomi och fysiologi, 13,5 hp

Anatomy and Physiology, 13,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2021.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT17 , HT21 , VT22 , HT24
Kurskod
1SJ019
Kursens benämning
Anatomi och fysiologi
Hp
13,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
GX - Grundnivå 
Betygsskala
Godkänd, underkänd
Kursansvarig institution
Institutionen för laboratoriemedicin
Beslutande organ
Utbildningsnämnden NVS
Datum för fastställande
2017-04-25
Reviderad av
Utbildningsnämnden NVS
Senast reviderad
2021-03-31
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2021

Särskild behörighet

Antagen till sjuksköterskeprogrammet. Särskild behörighet: Ma B, Sh A, Nk B (alternativt Fy A, Ke A och Bi A).

Mål

Kursens mål är att studenten ska tillägna sig kunskaper om människans anatomi och fysiologi för att kunna planera och genomföra omvårdnad baserad på evidensbaserad kunskap om människokroppens struktur och funktion.

Lärandemål
Kunskap och förståelse
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

  • Beskriva människokroppens struktur på cell-, organ-, organsystem- och organismnivå
  • Redogöra för människokroppens funktion på organ-, organsystem- och organismnivå
  • Förklara sambanden mellan människokroppens struktur och dess funktion
  • Förklara hur de olika organsystemen samverkar för att upprätthålla homeostas
  • Relatera fysiologiska undersökningsmetoder till cirkulations- och respirationsorganens funktion

Färdighet och förmåga
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

  • utföra hjärt-lungräddning (HLR)
  • utföra puls- och blodtrycksmätning
  • koppla upp och utföra EKG-registrering
  • registrera syremättnad i blodet med saturationsmätare
  • redogöra för spirometriundersökning
  • kunna tillämpa anatomisk terminologi

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

  • identifiera och diskutera vård på lika villkor vid utförande av ovan beskrivna färdigheter
  • identifiera och diskutera kvalitet och patientsäkerhet kring ovan beskrivna färdigheter
  • reflektera över rekommendationer rörande näringsintag och fysisk aktivitet och deras koppling till begreppet hälsa.

Innehåll

Kursen är indelad i tre moment:

Moment 1: Anatomi och fysiologi I  

Moment 2: Anatomi och fysiologi II

Moment  3: Kliniska färdigheter

Anatomi och fysiologi 1, 6.0 hp

Betygsskala: GU

I momentet studeras människokroppens struktur och funktion samt förändringar över livscykeln. Kursen omfattar grundläggande cellbiologi, fysiologi och anatomi samt medicinsk terminologi. I momentet introduceras evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt som en bas för att förstå människors omvårdnadsbehov samt för att kunna planera och genomföra omvårdnad.

Grundläggande cellbiologi, biokemi och genetik

Uppbyggnad, funktion och samverkan mellan kroppens organsystem:

- nervsystemet

- sinnesorganen

- cirkulationssystemet

 

Anatomi och fysiologi 2, 6.0 hp

Betygsskala: GU

I momentet studeras människokroppens struktur och funktion samt förändringar över livscykeln. I momentet introduceras evidensbaserad medicin och ett vetenskapligt förhållningssätt som en bas för att förstå människors omvårdnadsbehov samt för att kunna planera och genomföra omvårdnad.

Uppbyggnad, funktion och samverkan mellan kroppens organsystem:

- endokrina systemet

- mag-tarmsystemet

- njurar och urinvägar

- rörelseapparaten

- huden

- reproduktionsprocessen

- samverkan mellan organsystem för att upprätthålla homeostas

 

Kliniska färdigheter, 1.5 hp

Betygsskala: GU

I momentet tränas HLR och fysiologiska undersökningsmetoder såsom EKG, syremättnad, puls- och blodtrycksmätning samt spirometri

Arbetsformer

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, seminarier, workshops, laborationer, färdighetsträning och litteraturstudier. Deltagande i seminarier, laborationer och färdighetsträning är obligatoriskt.

Distansutbildningen är IT-baserad och bygger på självständigt och kollaborativt lärande. Olika arbetsformer såsom individuella studieuppgifter, arbete i grupp, virtuella diskussioner och seminarier samt föreläsningar förekommer, liksom laborationer och färdighetsträning. Lärarstöd ges via IT-baserad lärandeplattform.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination

(AS)Moment 1: examineras genom individuell skriftlig salstentamen och grupptentamen. Dessutom krävs godkända formativa lärandeaktiviteter, både individuella och i grupp. Betygsskala: G/U. 

Moment 2: examineras genom individuell skriftlig salstentamen och grupptentamen. Dessutom krävs godkända formativa lärandeaktiviteter, både individuella och i grupp. Betygsskala: G/U

Moment 3: examineras genom individuell bedömning och kliniskt prov. Dessutom krävs godkända individuella formativa lärandeaktiviteter. Betygsskala: G/U

För godkänd hel kurs (13,5 hp) krävs att moment 1, 2 och  3 är godkända. 

Alla examinationer, seminarier, färdighetsträning och laborationer är obligatoriska. Vid frånvaro görs en överenskommelse mellan den studerande och kursansvarig angående kompensation av frånvaro. 

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar.

Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om studenten genomfört sex underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.
Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

Digital examination som öppnats räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.
För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För en kurs som upphört eller genomgått större förändring eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges ytterligare tillfälle för examination (exklusive ordinarie examination) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Litteratur och övriga läromedel

Obligatorisk litteratur

Rekommenderad litteratur

Härutöver tillkommer artiklar och utdelat material

Sand, Olav Människokroppen : fysiologi och anatomi
Atlas över människokroppen Vigué, Jordi; Martín Orte, Emilio; Ferrón, Miquel; Ferrón, Myriam Dunder, Kristina
Lindskog, Bengt I.; Frank, Urban Medicinsk miniordbok