Grundläggande arbetsterapi och aktivitetsvetenskap, 15 hp

Antagen till arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet.

Moment 1 - Människan i aktivitet 5,5 hp
Studenten ska vid avslutad kurs kunna

• redogöra för modeller och antaganden om människan i aktivitet samt aktiviteters inverkan på hälsa och delaktighet.
• identifiera och beskriva begrepp från modeller och antaganden om människan i en självupplevd process av aktivitetsutförande
• analysera hur egna aktiviteter i det dagliga livet kan påverka hälsa och delaktighet

Moment 2 - Arbetsterapeutens yrkesroll 2 hp
Studenten ska vid avslutad kurs kunna

• visa grundläggande kunskap om hälso- och sjukvårdslagstiftning

• beskriva arbetsterapeutens yrkesroll och dagliga aktiviteters inverkan på människans hälsa och delaktighet

• redogöra för ett professionellt förhållningssätt i enlighet med yrkets etiska kod och i former som svarar mot krav på hållbar utveckling

Moment 3 - Aktivitet ur ett idéhistoriskt perspektiv 3,5 hp
Studenten ska vid avslutad kurs kunna

• reflektera över aktivitet ur ett idéhistoriskt perspektiv och hur arbetsterapeuter i dag arbetar i relation till denna utveckling
• reflektera över arbetsterapeutens yrkesroll och dagliga aktiviteters inverkan på hälsa och delaktighet

Moment 4 - Vetenskaplig teori och metod samt kritisk granskning 4 hp
Studenten ska vid avslutad kurs kunna

• reflektera över vetenskapstraditioner och innebörden av ett kritiskt förhållningssätt till kunskap
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används
• redogöra för vetenskapliga metoder
• söka, kritiskt granska och värdera vetenskapliga artiklar

Kursen ges i två delar och är indelad i 4 moment. Del 1 (moment 1 och 2) kursvecka 1 t.o.m. 5 och del 2 (moment 3 och 4) kursvecka 16 t.o.m. 20.

Modeller och antaganden om människan i aktivitet inklusive dagliga aktiviteters inverkan på hälsa och delaktighet introduceras. Studenten reflekterar över hur dessa antaganden kan tillämpas på egna erfarenheter av det dagliga livets aktiviteter. Metoder för aktivitetsanalys introduceras.

Kunskap om arbetsterapeutens yrkesroll, aktiviteter som används i arbetsterapi för att stödja delaktighet och hälsa, samt etiskt förhållningssätt introduceras och bearbetas utifrån egna erfarenheter av olika former av arbetsterapeutiska verksamheter.

Aktivitet ur ett idéhistoriskt perspektiv introduceras. Studenten reflekterar över detta samt argumenterar kring hur arbetsterapeuter inom olika verksamhetsinriktningar arbetar i dag i relation till idéutvecklingen.  Studenten sammanställer information om, och skriftligt redogör kring aktivitetsutförande utifrån litteraturen och erfarenheter av egen vald aktivitet. 

Vetenskaplig teori och metod introduceras. Studenten genomför litteratursökning, kritisk granskning och värdering av vetenskapliga pubilkationer. Ett kritiskt förhållningssätt till kunskap introduceras och tillämpas.

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är föreläsningar, bearbetning av litteratur, arbete i studiegrupper, seminarier och verksamhetsintegrerat lärande. Del av undervisningen kommer också att ske interaktivt via lärplattformen.

Kursen examineras enligt följande:

Moment 1 - Människan i aktivitet - examineras genom:
Aktivt deltagande vid seminarium för reflektion och diskussion om aktivitet.
Aktivt deltagande vid seminarium för reflektion och diskussion om patientfall (case-seminarium).
Deltagande i online-diskussioner i projektgrupp runt en egenvald aktivitet.
En skriftlig individuell uppgift om en egenvald aktivitet utifrån Model of Human Occupation. 

Moment 2 - Arbetsterapeutens yrkesroll - examineras genom:
Individuell muntlig redovisning - presenteras i grupp (VIL-seminarium)
Godkänt resultat på test om lagstiftning

Moment 3 - Aktivitet ur ett idéhistoriskt perspektiv - examineras genom:
Aktivt deltagande i analys och presentation i grupp samt diskussioner kring aktivitet ur ett idéhistoriskt perspektiv.
En individuell skriftlig analys kring terminens VIL i förhållande till arbetsterapiyrkets idehistoriska utveckling (de tre studiebesöken)

Moment 4 - Vetenskaplig teori och metod samt kritisk granskning - examineras genom:

En individuell skriftlig litteraturgranskning med sammanfattande reflektion (Artikelgranskning)
En muntlig redovisning av artikelsökning samt kunskap utifrån olika vetenskapliga traditioner och metoder baserat på en given frågeställning presenterad i grupp (Temafördjupning)

​Vid seminarierna ska samtliga studenter i kursen aktivt delta i diskussionerna.

Betyg för ett helt moment ges först när alla deluppgifter i momentet har betygsatts, vid underkänt resultat av ordinarie examination ges studenten möjligheten att tenteras vid två tillfällen per termin de kommande terminerna. Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfäle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om momentet eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. 

Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat.

För betyget G på hela kursen (15 hp) krävs att samtliga betygsgrundande seminarium har genomförts samt att betygsgraden godkänd har uppnåtts inom samtliga delmoment.

Obligatoriska utbildningsinslag i form av seminarier ingår i kursen. Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det tillhandahållas minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.