Kursplan för

Trauma och traumabehandling utifrån ett kroppsligt perspektiv, 7,5 hp

Trauma and Trauma Therapy From a Bodily Perspective, 7,5 credits
Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2022.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
HT21 , HT22
Kurskod
2QA328
Kursens benämning
Trauma och traumabehandling utifrån ett kroppsligt perspektiv
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Övriga ämnen 
Nivå 
Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Beslutande organ
Utbildningsnämnden NVS
Datum för fastställande
2020-12-21
Reviderad av
Utbildningsnämnden NVS
Senast reviderad
2022-03-11
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2022

Särskild behörighet

Arbetsterapeut-, fysioterapeut- (sjukgymnast-), logoped-, läkar-, psykolog- eller sjuksköterskeexamen om minst 180 hp. Alternativt psykoterapeutexamen. Alternativt kandidatexamen med huvudområdet arbetsterapi, fysioterapi (sjukgymnastik) eller omvårdnad.  Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Mål

Kursens syfte är att öka studentens kunskap om traumafokuserade kroppsinriktade behandlingsmetoder som är tillämpbara vid tillstånd som sträcker sig från stark oro till komplexa posttraumatiska reaktioner. Ytterligare ett syfte är att kunna uppmärksamma traumainducerade dissociativa tillstånd samt anpassa bemötande och behandling utifrån den egna yrkesprofessionens kompetens.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

  • förklara och beskriva olika nivåer av traumatisering samt redogöra för förklaringsmodeller för uppkomst och vidmakthållande av posttraumatiska psykofysiologiska stressresponser,  ett dysreglerat autonomt nervsystem och traumainducerade dissociativa tillstånd
  • identifiera och värdera olika sätt att screena för trauma och dissociativa tillstånd samt förklara och motivera för ett psykoedukativt förhållningssätt
  • förklara och värdera grundläggande principer för traumabehandling utifrån stressreglerings- och anknytningsteori
  • beskriva och motivera för kroppsinriktade traumabehandlingsmetoder och deras teoretiska förankring i aktuell kunskap om autonom och emotionell reglering
  • resonera kring patientfall och planera för ett fokuserat kroppsinriktat behandlingsupplägg utifrån den enskilda patientens behov och den egna yrkesprofessionens kompetens
  • reflektera över och kritiskt värdera det empiriska stödet inom det aktuella kunskapsområdet
  • reflektera över och delge erfarenheter av eget övande som syftar till autonom och emotionell reglering (tex deltangade i olika former av kroppsmedvetenhetsträning,  yoga- och mindfulnessbaserade övningar, Tai Chi, Qigong, Feldenkrais etc)

Innehåll

  • Kris och trauma och dess konsekvenser för hälsa
  • Psykotraumatologi inklusive sexuellt trauma och psykofysiologiska stressresponser 
  • Förklaringsmodeller för utveckling och vidmakthållande av PTSD, komplex PTSD och dissociativa tillstånd
  • Trauma och anknytning
  • Traumainducerad skam och dess inverkan på terapeutisk allians
  • Basala principer för kroppens autonoma styr- och regleringssystem 
  • Grundläggande behandlingsprinciper inklusive psykoedukation
  • Integrering av bottom-up och top-down processer vid behandling av postraumatiska stressresponser, PTSD och komplex PTSD
  • Översikt av traumasensitiva såväl som traumafokuserade kroppsinriktade behandlingsmetoder

Arbetsformer

Undervisningen utgår ifrån ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för studenterna att aktivt ta ansvar för sitt lärande. Arbetsformerna som tillämpas är: föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, patientfallsdiskussioner samt upplevelsebaserade workshops. Vikt läggs vid reflektionsförmåga kring interprofessionellt samarbete och hur kunskapen kan tillämpas med utgångspunkt i den egna yrkesprofessionens kompetens och kunskapsbas.

Samtliga schemalagda undervisningsinslag är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker i form av skriftlig tentamen bestående av en fallbeskrivning som inkluderar interprofessionell samverkan och planering av ett behandlingsupplägg. Dessutom krävs aktivt deltagande vid kursens seminarier (dvs att vara förberedd och inläst samt att ha reflekterat över relevanta ämnen för att kunna bidra till diskussionerna).

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
​Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivå på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt tillhandahålls minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Övriga föreskrifter

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteratur och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

Förutom rekommenderad litteratur bygger kursen på aktuella vetenskapliga artiklar.

Barrett, Lisa Feldman; Scott, Aaron Så skapas känslor : hjärnans hemliga liv Gombrii, Sara
Boon, Suzette; Steele, Kathy; Hart, Onno van der Att hantera traumarelaterad dissociation : färdighetsträning för patienter och deras terapeuter Lander, Kristina; Gerge, Anna
Interoception, Contemplative Practice, and Health Norman Farb; Catherine Kerr; Wolf E. Mehling; Olga Pollatos
Kozlowska, Kasia; Scher, Stephen R.; Helgeland, Helene Functional somatic symptoms in children and adolescents : a stress-system approach to assessment and treatment
Levine, Peter A. In an unspoken voice : how the body releases trauma and restores goodness / Peter A. Levine ; foreword by Gabor Maté
Payne, P; Levine, P; Crane-Godreau, M Somatic experiencing: using interoception and proprioception as core elements of trauma therapy. 6 (2015) :93, s. 1-18

Van der Kolk, Bessel; Halvorsen-Kåven, Solveig Kroppen håller räkningen : hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma Berglund, Gustaf