Kursplan för

Barnhälsovård med inriktning mot pediatrisk och familjecentrerad omvårdnad, 7,5 hp

Child Health, with Focus on Paediatric and Family-centred Care, 7,5 credits

Denna kursplan gäller från och med höstterminen 2019.
Observera att kursplanen finns i följande versioner:
VT13 , HT13 , VT15 , HT15 , VT16 , HT16 , VT17 , HT17 , VT18 , VT19 , HT19
Kurskod
2SP033
Kursens benämning
Barnhälsovård med inriktning mot pediatrisk och familjecentrerad omvårdnad
Hp
7,5 hp
Utbildningsform
Högskoleutbildning, 2007 års studieordning
Huvudområde 
Omvårdnad 
Nivå 
AV - Avancerad nivå 
Betygsskala
Underkänd (U) eller godkänd (G)
Kursansvarig institution
Institutionen för kvinnors och barns hälsa
Beslutande organ
Programnämnd 9
Datum för fastställande
2012-09-27
Reviderad av
Utbildningsnämnden KBH
Senast reviderad
2019-03-26
Kursplanen gäller från
Höstterminen 2019

Särskild behörighet

Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Alternativt pågående studier på Specialistsjuksköterskeprogram vid Karolinska Institutet.

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten efter avslutad kurs ska kunna tillämpa och integrera kunskaper i förebyggande och hälsofrämjande arbete inom barnhälsovård.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse
  • identifiera och förklara omvårdnadsbehov, symtom och behandling hos barn inom barnhälsovården, integrerat med barnhälsovårdens basprogram
  • visa kunskap och insikt om förbättrings-, utvecklings- och aktuellt forskningsarbete inom barnhälsovården
  • visa fördjupad kunskap om det förebyggande (preventiva) och hälsofrämjande (promotiva) arbetet inom barnhälsovården
  • visa fördjupad förståelse om lagar, författningar samt nationella och lokala föreskrifter som gäller inom barnhälsovården
Färdighet och förmåga
  • visa förmåga att integrera omvårdnadsprocessen och familjecentrerad vård i barnhälsovårdsarbete genom att analysera, bedöma, argumentera för och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
  • visa förmåga att prioritera, initiera samt genomföra utredning och uppföljning med hänsyn till barnets utvecklingsstadium, familjesituation, kulturell bakgrund och ett eventuellt genusperspektiv
  • visa på vetenskaplig noggrannhet i analys och skriven text
Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • analysera och reflektera kring relevant vetenskap och beprövad erfarenhet samt se dess samband och betydelse för specialistsjuksköterskeprofessionen inom barnhälsovården
  • visa förmåga att utifrån FNs barnkonvention samt samhälleligaoch etiska aspekter tillämpa ett holistiskt förhållningssätt inom barnhälsovården, samt visa förmåga till självkritsikt förhållningssätt relevant för yrkesutövningen

Innehåll

I kursen studeras preventiva begrepp utifrån familjefokuserad omvårdnad inom familje- och barnhälsovård. Kursen behandlar barns rättigheter, resurser och behov vid olika utvecklingsstadier och livssituationer, med barnets perspektiv som utgångspunkt, relaterat till vetenskap och forskning inom barnhälsovården.

Även preventionens betydelse inom området studeras. Teorier och modeller för kommunikation och undervisning bearbetas.

Kursen behandlar även tvärprofessionell och tvärsektoriell samverkan samt gällande lagar, författningar, säkerhetsföreskrifter och dess tillämpning. I kursen beaktas såväl ett mångfaldsperspektiv som etiska frågeställningar.

Arbetsformer

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är introduktionsföreläsningar och studentaktiverande undervisnings- och arbetsformer (enskilt, i grupp och i seminarieform).
För egna studier, arbete i grupp och seminarier kommer en webbaserad lärplattform att användas.
Arbete i grupp, aktivt deltagande vid seminarier och närvaro vid samtliga schemalagda gruppträffar är obligatoriskt.

Kursansvarig bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med kursansvarigs anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Examination

Kursen examineras genom delexaminationer och slutexamination med kollaborativ ansats bestående av projektgrupper (peer learning), individuella arbeten och kamratgranskning (peer review) vilka utgår från patientfall och specifika frågeställningar.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.

Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagiträknas inte som examinationstillfälle. Digital examination som öppnats via lärplattform räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in.

För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Övergångsbestämmelser

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Övriga föreskrifter

Kursutvärderingen sker enligt riktlinjer fastställda av Styrelsen för utbildning.

Undervisningsspråk: svenska och engelska

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.

Litteratur och övriga läromedel

Rekommenderad litteratur

Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Broberg, Anders; Granqvist, P; Ivarsson, T; Risholm-Motander, P
Barnhälsovård : att främja barns hälsa Magnusson, Margaretha; Blennow, Margareta; Hagelin, Elisabet; Sundelin, Claes
Barnmedicin Hanséus, Katarina; Lagercrantz, Hugo; Lindberg, Tor
Bischofberger, Erwin Barnet i vården
Cocozza, Madeleine Barn far illa! : en analys av bristerna i samhällets familjebygge
Familjen i ett omvårdnadsperspektiv Kirkevold, Marit; Ekern, Karen Strømsnes; Ganuza Jonsson, Lillemor
Hwang, Philip; Nilsson, Björn Utvecklingspsykologi
Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar Bramhagen, Ann-Cathrine; Carlsson, Anna
Kommunikation : samtal och bemötande i vården Fossum, Bjöörn
Kylberg, Elisabeth; Westlund, Anna Maria; Zwedberg, Sofia Amning i dag
Nordström Torpenberg, Inger Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete
Patientundervisning Klang Söderkvist, Birgitta
Pediatrisk omvårdnad Hallström, Inger; Lindberg, Tor
Scriven, Angela Ewles & Simnett Hälsoarbete Hälsoarbete Schærström, Anders
Söderbäck, Maja Kommunikation med barn och unga i vården
Tveiten, Sidsel; Wennick, Anne; Steen, Hanna Friis Sykepleie til barn : familiesentrert sykepleie
Willman, Ania Evidensbaserad omvårdnad : en bro mellan forskning och klinisk verksamhet
Att möta familjer inom vård och omsorg Benzein, Eva; Hagberg, Margaretha; Saveman, Britt-Inger
Risholm Mothander, Pia; Broberg, Anders Att möta små barn och deras föräldrar i vården : om anknytning, utveckling och samspel
Pediatrik Moëll, Christian; Gustafsson, Jan