Lärande och ledarskap, 4,5 hp

Treårig eftergymnasial sjuksköterskeutbildning från land utanför EU/EES samt Schweiz, av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning i form av kunskapsprov för sjuksköterskor. Godkända kunskaper i svenska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, Svenska B eller Svenska 3, med lägst betyget godkänd/E.

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för olika pedagogiska teorier och modeller
• redogöra för och jämföra olika ledarskapsteorier
• redogöra för och diskutera hur hälsoinformatik kan utveckla vård och omvårdnad

Färdighet och förmåga

• tillämpa didaktiskt förhållningssätt i relation till undervisnings- och handledningssituationer i hälso- och sjukvård
• tillämpa och analysera ledarskapsteorier för att utveckla individuell ledarskapskompetens

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över och diskutera lärandeprocesser i olika vårdkontext
• reflektera över egen ledarskapsförmåga i olika situationer

• pedagogiska teorier och modeller och didaktik
• ledarskapsteorier
• handledningsteorier och modeller
• hälsoinformatik
• förbättringskunskap

Kursens arbetsformer syftar till att understödja studentens självstyrda och kollaborativa lärande samt till att träna ett vetenskapligt förhållningssätt vilket sker genom aktivt kunskapssökande, problemlösning och kritisk reflektion.
I denna kurs förekommer föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, workshops och litteraturstudier. Deltagande i seminarier är obligatoriskt.

Kursen examineras individuellt genom skriftliga inlämningsuppgifter samt muntlig presentation.
 
I enlighet med evidensbaserad pedagogik används formativ examination under kursen. För godkänd kurs krävs att studenten ska kunna demonstrera att kursens lärandemål har uppnåtts. Lärandemål examineras genom skriftliga inlämningsuppgifter (individuellt och i grupp), obligatoriska interaktionsdagar, seminarium och workshopar med redovisning.
 
Obligatorisk närvaro
För att möjliggöra formativ examination finns det vissa moment som kräver aktivt deltagande såsom kursintroduktion, slutexamination samt de övningar och seminarier som framgår av schemat.
 
Examinatorn bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Enligt KIs lokala riktlinjer gäller att en student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning, får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det ges tre ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning.