Vetenskaplig teori och metod i omvårdnad, 7,5 hp

Av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska. Sjuksköterskeexamen om 180 hp (varav 15 hp examensarbete) eller kandidatexamen i omvårdnad. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Kursens övergripande mål är att studenten ska ha fördjupat sina kunskaper och sin förståelse i vetenskaplig teori och metod och forskningsetik. Dessutom skall studenten ha tillägnat sig ett fördjupat vetenskapligt, kritiskt, reflekterande och forskningsetiskt förhållningssätt rörande forskning inom omvårdnadvetenskap med inriktning mot specialistområdet.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

• redogöra för och integrera vetenskaps- och kunskapsbegrepp relaterade till huvudområdet omvårdnad med inriktning mot specialistområdet
• kritiskt granska och värdera vetenskapliga resultat från forskning med kvantitativ och kvalitativ ansats med relevans för omvårdnad inom specialistområdet
• utifrån ett eget formulerat syfte och frågeställningar, bedöma och analysera styrkor och svagheter med olika forskningsmetoder
• tillämpa och värdera forskningsetiska aspekter inom specialistområdet
• tillämpa forskningsprocessen samt god akademisk sed och referenshantering vid det vetenskapliga skrivandet av en promemoria för ett tänkt projekt 

I kursen ingår att redogöra för begrepp inom huvudområdet omvårdnad med inriktning mot specialistområdet, formulera syfte och frågeställningar samt argumentera för olika metodval och etiska aspekter.

Kursen består av 3 moment:

• användning av vetenskapliga metoder i omvårdnadsforskning relaterat till specialistområdet
• bedömning och värdering av forskning inom omvårdnad med kvantitativ och kvalitativ ansats 

• genomföra textanalys och granska statistisk rapportering av forskningsresultat

• fördjupning i forskningsdesigner med kvantitativ och kvalitativ ansats samt systematiska litteraturstudier
• val av design samt metod för urval, datainsamling och analys relaterat till syfte och frågeställningar i ett planerat projekt 
• tillämpning av god akademisk sed, forskningsetiska principer och referenshantering vid vetenskapligt skrivande

Undervisningen utgår från ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformerna ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsformer som används är individuella uppgifter, gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar.
Deltagande vid seminarier är obligatoriskt. 
Utbildningen genomförs på halvtid motsvarande 20 timmar per vecka. Stöd för lärande ges i huvudsak via nätbaserade kontakter och lärplattformen.

Examinationer genomförs på följande sätt:
Moment 1: Artikelgranskning. Individuell skriftlig hemexamination samt examinerande seminarium
Moment 2: Dataanalys och tolkning av resultat. Obligatorisk gruppuppgift samt examinerande seminarium
Moment 3: Skriva en forskningsplan

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges. Examinator kan, om särskilda skäl föreligger, besluta om ändrade arbetsformer.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
​Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som examinationstillfälle.
Digital examination som öppnats räknas som utnyttjat examinationstillfälle även om examinationen inte lämnats in. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Examinator ges möjlighet att fatta beslut om komplettering av examinationsunderlag för att uppnå godkänt resultat. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilda skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt ska det tillhandahållas minst tre ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Undervisning på engelska kan förekomma.

Kursutvärdering sker enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.