Barnfetma - orsaker, risker och åtgärder, 7,5 hp

Minst 120 hp inom vilka det ska ingå en kandidat- eller yrkesexamen inom hälso- och sjukvård. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Syfte och mål
Syftet med kursen är att stärka den professionella kompetensen avseende fetma hos barn och ungdomar samt stimulera till ett reflekterande förhållningssätt till den evidens som finns inom området. 

Lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Visa kunskap om samt reflektera kring fetmasjukdomens utveckling och dess bakomliggande mekanismer hos barn och ungdomar.
• Identifiera och tillämpa de centrala begrepp (BMI SDS, iso-BMI, m.fl.) som används vid utvärdering av tillväxt, grad av fetma och behandlingsprogress hos barn och ungdomar.
• Värdera betydelsen av, samt förutsättningarna för, fysisk aktivitet och kost inom barnfetmaprevention och barnfetmabehandling.
• Analysera tillväxt för barn med fetma i olika åldrar samt ha förmågan att identifiera när omedelbar medicinsk åtgärd krävs till följd av specifik patologi (tumörer etc.).
• Karaktärisera och kontextualisera de följdsjukdomar och den samsjuklighet som kan drabba barn och ungdomar med fetma.
• Karaktärisera väsentliga delar i, samt planera för, preventionsprogram för fetma inom olika arenor, så som i skola och i samhället.
• Värdera och tillämpa olika typer av fetmabehandling och identifiera när dessa kan vara aktuella att användas.
• Nivåbestämma vården för barn och ungdomar med fetma i olika åldrar och vid olika allvarlighetsgrad.
• Bedöma och kritiskt granska forskningsresultat om fetma och hur det kan appliceras i samhället och i kliniska situationer.

Kursen ska ge en bred kunskapsgrund kring barnfetma. Där ingår:
 
Epidemiologi
Inom detta avsnitt tar vi upp barnfetmaepidemiologi i Sverige och världen samt hur utvecklingen sett ut över tid. Avsnittet belyser riskgrupper samt hur sjukdomen påverkas av riskfaktorer i samhället. Även samhällsekonomiska konsekvenser lyfts.

 
Riskfaktorer för utveckling av fetma
Vid genomgång av riskfaktorer för utveckling av barnfetma behandlas alltifrån genetik och epigenetik till psykosociala belastningsfaktorer.
 
Komorbiditet
Barnfetma liksom fetma bland vuxna är associerat med följdsjukdomar som påverkar livskvaliteten och framtida liv och hälsa. Profilen för följdsjuklighet hos barn involverar även sjuklighet som ses hos vuxna. Hit hör endokrina, metabola och kardiovaskulära risker och sjuklighet. Kursen tar upp riskvärdering, utredning och åtgärder av dessa.
 
Prevention
Preventionsdelen behandlar primär- och sekundär prevention av barnfetma med både ett allmänt och riktat perspektiv. Vidare kommer olika samhällsarenor att behandlas där respektive arena, så som sjukvården, barnhälsovården och barnomsorgen, kommer att diskuteras utifrån möjligheter och ansvarsområden gällande prevention av barnfetma.
 
Behandling
Behandlingsformer för både lindrig och svår fetma som kan användas inom olika delar av vården, bland annat beteendemodifierande behandling inklusive familjebehandling, fysisk aktivitet, olika typer av kostinterventioner, läkemedel och kirurgi. I behandlingsavsnittet ingår även att värdera vilken behandlingsnivå och vilka behandlings och utredningsinsatser som är rimliga i förhållande till sjukdomens svårighetsgrad.
 
Psykologiska aspekter och bemötande
Barnfetma är en sjukdom som kan medföra psykologiska konsekvenser och/eller psykosociala påfrestningar för både barnet och familjen. Bemötande liksom samtalsteknik för att hjälpa familjerna att hantera situationen och optimera behandlingen och prevention behandlas under kursen.
 
Kursen är huvudsakligen teoretisk men praktiska moment ingår.

Kursen ges delvis på distans med hjälp av en internetplattform, där pedagogiskt material finns tillgängligt och delvis genom obligatoriska träffar förlagda på kursorten. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, gruppdiskussioner, internet-aktiviteter (inklusive inspelade föreläsningar, quiz, diskussioner mm) och studentpresentationer. Lärarstöd kommer att finnas tillgängligt under hela kurstiden. Vid frånvaro från något av de obligatoriska momenten kan skriftliga inlämningsuppgifter komplettera uteblivet moment.

Inlämningsuppgifter och seminarier under kurstiden samt avslutande skriftlig examination. Student som ej är godkänd efter ordinarie provtillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem provtillfällen. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare tentamenstillfälle. Som provtillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Inlämning av blank skrivning räknas som provtillfälle. Provtillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit, räknas inte som provtillfälle

Examination kommer att tillhandahållas under en tid av två år efter en eventuell nedläggning av kursen. Examination kan ske enligt tidigare litteraturlista under en tid av ett år efter den tidpunkt då en förnyelse av litteraturlistan gjorts.

Undervisningsspråk är svenska. Viss kurslitteratur samt annat kursmaterial är på engelska.