Grundläggande kurs - kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen, 30 hp

- Läkarexamen från land utanför EU/EES-området samt Schweiz - Av Socialstyrelsen utfärdat beslut om utredning i form av kunskapsprov för läkare (TULE) - Svenska B eller motsvarande, med lägst betyget Godkänt.

Lärandemålen avgränsas till det som är vanligt och viktigt inom kirurgi, gynekologi/obstetrik, psykiatri, invärtes medicin och barnmedicin varvid lärandemålen relaterar till de övergripande målen för programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen. Mål avseende kunskaper och förståelse är nivåindelade enligt SOLO-taxonomin: S1) enkel (t. ex. känna till, identifiera), S2 sammansatt (t.ex. redogöra för, beskriva) S3 relatera (t.ex. analysera, relatera till) och S4) utvidgad) sammansatt (t.ex teoretisera, analysera). Praktiska färdigheter är nivåindelade enligt Miller: M1) veta, M2) veta hur man utför, M3) kunna visa och M4) kunna utföra yrkesmässigt.

Kunskap och förståelse

Studenten ska kunna
- relatera egen tidigare medicinsk kunskap till ny kompletterande medicinsk kunskap (S3)
- förklara och beskriva vanliga, akuta och livshotande sjukdomars och skadors påverkan på funktion och aktivitet (S2)
- beskriva sjukdomsorsak och prognos samt kunna redogöra för utredningsprinciper vid vanliga, akuta samt livshotande sjukdomar och skador (S2)
- förklara och analysera indikationer för olika behandlingsalternativ, effekter och komplikationer vanliga, akuta och livshotande sjukdomars och skador (S3)

Samspel

Studenten ska kunna
- kunna redogöra för och förklara arbetsfördelning mellan olika vårdnivåer och mellan olika yrkeskategorier samt förstå vikten av samverkan (S2)
- redogöra för principer avseende samordnad vårdplanering (S2)
- redogöra för vanliga sjukdomars förekomst, hälsoekonomiska effekter och principer avseende screening och prevention samt betydelsen av livsstilsfaktorer (S2)

Färdigheter

Studenten ska kunna
- bemöta patient och anhöriga väl, ta anamnes och status, göra en preliminär bedömning och ge besked och i samråd med patienten planera behandling (M3)
- självständigt kunna identifiera, handlägga, behandla vanliga, akuta och livshotande tillstånd eller överföra desamma till annan vårdnivå (M3)
- veta hur man väljer mellan vanliga undersökningar och enklare behandlingar, respektive hur man utför och informerar om dem (M2)
- visa hur man svarar på frågor, förklarar, råder, instruerar och ordinerar samt hur man ger svåra besked till patienter och anhöriga (M3)
- kunna veta hur man tolkar anamnesen, väljer och tolkar resultaten av vanliga undersökningar, ställer en preliminär diagnos, resonerar kring differentialdiagnoser, fattar medicinska beslut och hur man bedömer lämplig vårdnivå (M2)
- visa hur man genom samarbete med kollegor och andra professioner inom vården anlitar lämplig sakkunskap, arbetar som medlem i en vårdorganisation och i ett vårdteam och leder den medicinska behandlingen genom detta samarbete (M2)

Förhållningssätt

Studenten ska kunna
¬- beskriva sina egna värderingar och attityder samt hur dessa påverkar det egna beteendet i kontakten med patienter, närstående och vårdpersonal (S2)
- visa ett kritiskt såväl som vetenskapligt förhållningssätt till olika former av behandling (M2)
- reflektera över konsekvenserna av egna och andras handlingar och förhållningssätt i kontakten med patienter, anhöriga, kollegor och annan vårdpersonal (M3)
- väga in etiska aspekter i kontakten med patienter, anhöriga, kollegor och annan vårdpersonal, inbegripet vård i livets slutskede (M2)

Kursens poäng är fördelad på 2 moment:

• Klinisk praktisk utbildning (Clinical practice), 15 högskolepoäng
• Teoretisk medicinsk kunskapsinhämtning (Theoretical medical knowledge), 15 högskolepoäng

Moment och kliniska ämnen

Kursens kärna utgörs av en sammanfattande uppdatering av de fem kliniska ämnena och professionell utveckling. All undervisning bygger vidare på studenternas tidigare och kliniska erfarenhet i respektive ursprungsland. Tonvikten läggs på integrering av teoretisk och tillämpad kunskap. Kursen avgränsas till det som är vanligt och viktigt inom kirurgi, gynekologi/obstetrik, psykiatri, invärtes medicin och barnmedicin.

Upplägg

Kursen pågår i 20 veckor, varav 10 veckor är verksamhetsförlagd på vårdavdelningar, mottagningar, akutmottagningar samt vårdcentraler i primärvården. Varje placering inom den kliniskt praktiska utbildningen omfattar 2-4 veckor. Studenterna roterar mellan de olika specialiteterna enligt ett individuellt schema. Antalet veckor på respektive placering och vilka fyra rotationer avgörs av respektive läkares tidigare kliniska erfarenhet. Under det verksamhetsförlagda momentet ges praktisk träning i samtalsmetodik med patienter, kommunikation, undersökningstekniker och journalföring inom respektive specialitet. Tillämpning av lagar och regler, organisation och funktion av sjukvården, rutiner, remissförfaranden och resursanvändning exemplifieras och diskuteras med den personliga handledaren.

Momentet består av VFU på vårdavdelningar, mottagningar, operation, akutmottagningar samt i primärvården. Placeringarna omfattar 1-4 veckor och fördelas mellan specialiteterna enligt ett individuellt schema baserat på studentens förkunskaper samt tillgång till VFU-placeringar.

Under VFU har studenten en personlig handledare och får under handledning handlägga patienter och praktiskt träna personcentrerad samtalsmetodik, kommunikation med patienter, kollegor, och övriga personalkategorier, undersökningstekniker och journalföring inom respektive specialitet. Tillämpning av lagar och regler, sjukvårdens organisation och rutiner, remissförfaranden och resursanvändning exemplifieras och diskuteras med den personliga handledaren.

Momentet fokuserar på att studenten ska komplettera och integrera redan uppnådd kompetens med evidensbaserad kunskap inom de ingående specialiteterna.

Teoretisk undervisning i patientcentrerad konsultation. Diskussion kring videoinspelad konsultation med tonvikt på bemötande. Professionellt förhållningssätt diskuteras också utifrån en svensk sjukvårdskontext.

Studenterna gör under kursen egna kliniska examinationsfrågor som de får leda seminarium om, varvid professionellt förhållningssätt i team diskuteras.

Kliniska fallpresentationer. 

Studenterna gör gruppvis en skriftlig fördjupningsuppgift utifrån vetenskapliga principer kring ett av examinator utvalt område. Innehållet i denna hemtentamen presenteras också muntligt av gruppen.

Den del av undervisningen som fokuserar på färdigheter bedrivs huvudsakligen på vårdenheter under handledning. Studenten deltar i vårdenhetens dagliga arbete och undervisning sker patientnära, systematiskt och studentcentrerat. Patienter, eller patientfall, med problem särskilt relevanta för den professionella utvecklingen, diskuteras. På sjukhus bedrivs undervisningen på vård-, operations-, akut- och öppenvårdsmottagningar.

Den del som fokuserar på kunskap och förståelse sker främst utifrån det övergripande lärandemålet att de utländska läkarna ska komplettera och integrera sitt tidigare vetande med uppdaterad och essentiell kunskap inom de ingående specialiteterna. Undervisningen sker dels i form av integrerade seminarier, gruppundervisningar och enstaka föreläsningar, dels i form av eget arbete, såsom litteraturstudier och fältstudier. Särskilt avsätts tid för professionell utveckling och vetenskaplig utveckling. Egna kommunikationsövningar med efterföljande bearbetning genomförs regelbundet liksom muntliga redovisningar med återkoppling av fördjupningsuppgifter.

Varje ingående rotation i momentet Klinisk praktisk utbildning examineras genom att studentens kliniska prestationer bedöms enligt bedömningsmall av handledare i samarbete med kursledning i slutet av respektive rotation. Godkänt på samtliga rotationer krävs för att hela momentet skall vara godkänt.

Momentet Teoretisk medicinsk kunskapsinhämtning examineras genom en skriftlig tentamen.

Obligatoriskt deltagande

Samtliga seminarier, patientdemonstrationer och all schemalagd tid, de så kallade kliniska placeringarna, är obligatoriska. Vid eventuell frånvaro finns viss möjlighet till ersättningsuppgifter vilket beslutas av kursledningen. Alltför stor frånvaro kan inte kompenseras utan leder till att momentet blir underkänt. Studenten har då rätt att genomföra momentet en gång till.

Begränsning av antal prov- eller praktiktillfällen

Om studenten får underkänt på någon eller några av de fyra verksamhetsförlagda rotationerna ges betyget underkänt på hela momentet. Vid underkänt har studenten rätt att göra om momentet en gång. Studenten behöver då bara genomföra den rotation där rotationen/den muntliga examinationen blev underkänd.

Den skriftliga tentamen kan vid underkänt resultat genomföras ytterligare 4 gånger (sammanlagt 5 examinationstillfällen). För student som blivit underkänd i examinationen ges ett nytt examinationstillfälle innan nästa ordinarie tillfälle.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat.

I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle på denna kurs.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar ges minst två ytterligare prov (exklusive ordinarie prov) på det tidigare innehållet under en tid av ett år från den tidpunkt då förändringen skedde.

Kursutvärdering kommer att genomföras enligt de riktlinjer som är fastställda av Styrelsen för utbildning.