Autonom och emotionell reglering vid stressrelaterade tillstånd - teori och praktisk tillämpning, 7,5 hp

Arbetsterapeut-, fysioterapeut- (sjukgymnast-), läkar-, logoped-, psykolog- eller sjuksköterskeexamen om minst 180 hp.  Alternativt kandidatexamen med huvudområdet arbetsterapi, fysioterapi (sjukgymnastik) eller omvårdnad. Dessutom krävs Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 6 med lägst betyget godkänd/E.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupad kunskap inom stressreglering utifrån ett neurovetenskapligt och psykofysiologiskt perspektiv samt dess kliniska tillämpning vid till exempel kronisk stressrelaterad ohälsa, ångesrelaterade tillstånd, posttraumatisk stress, depression och långvarig smärta.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• redogöra för aktuella teorier och begrepp inom autonom och emotionell reglering samt förklara hur predisponerande och kontextuella faktorer kan bidra till uppkomst av dysreglering i det autonoma nervsystemet
• förklara hur kroppsorienterade behandlingsmetoder fungerar utifrån beskrivna teorier om autonom och emotionell reglering
• välja och instruera adekvata kroppsliga övningar vid dysreglerat autonomt nervsystem med särskild fokus på andningsövningar, rytmiska rörelser samt kroppsmedvetenhetsövningar
• utifrån patientfall kunna resonera kring, kritiskt bedöma och värdera undersöknings- och behandlingsupplägg
• tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt på ett valfritt ämne inom kursens ram, samt visa färdighet att kommunicera detta, både muntligt och skriftligt, till övriga studenter på kursen

• Teoretiska förklaringsmodeller för uppkomst av dysreglering i det autonoma nervsystemet vid stress- och ångestrelaterade tillstånd, posttraumatisk stressymtom, depression och långvarig smärta
• Centrala nervsystemets strukturella och funktionella uppbyggnad med fokus på områden i hjärnan av betydelse för autonom och emotionell reglering
• Grundläggande behandlingsprinciper med utgångspunkt i prediktiv processteori, interoception och psykofysiologisk stressreglering
• Andningens psykofysiologiska roll för emotionell och autonom reglering
• Orientering i behandlingsmetoder där autonom och emotionell reglering är ett mål (t.ex. yoga- och mindfulnessbaserade metoder och Basal Kroppskännedom)
• Betydelsen av de interoceptiva, kinestetiska och proprioceptiva systemen vid emotionell och autonom reglering samt betydelsen av egen kroppsmedvetenhet

Undervisningen utgår ifrån ett problemorienterat och kollaborativt synsätt på lärande där arbetsformer ger förutsättning för att studenten aktivt tar ansvar för sitt lärande. De arbetsfromer som används är föreläsningar, litteraturstudier, grupparbete och upplevelsebaserade övningar såväl som patientfallsdiskussioner i mindre grupper. Vikt läggs vid interprofessionella diskussioner och interaktiva diskussioner på lärplattformen Canvas.
Peer-review tillämpas.

Obligatoriska utbildningsinslag

• Inlämning av individuell patientfallsrapport inför patientfallseminarierna
• Aktivt deltagande i patientfallseminarierna
• Deltagande i muntligt examinationsseminarium 

• Teoretiskt fördjupningsarbete som genomförs i par och redovisas muntligt. 
• Skriftlig patientfallsrapport som genomförs i grupper om 3-4 studenter och försvaras vid ett muntligt examinationsseminarium.
  Vikt läggs vid teoretiskt förankring i kurslitteraturen och interprofessionella diskussioner.

För godkänd kurs krävs godkänd examination och fullföljda obligatoriska utbildningsinslag.

Examinator bedömer om och i så fall hur frånvaro från obligatoriska utbildningsinslag kan tas igen. Innan studenten deltagit i de obligatoriska utbildningsinslagen eller tagit igen frånvaro i enlighet med examinators anvisningar kan inte studieresultaten slutrapporteras. Frånvaro från ett obligatoriskt utbildningsinslag kan innebära att den studerande inte kan ta igen tillfället förrän nästa gång kursen ges.

Student som ej är godkänd efter ordinarie examinationstillfälle har rätt att delta vid ytterligare fem examinationstillfällen. Detta gäller inte då kursen har upphört eller genomgått större förändringar. Om studenten genomfört sex underkända tentamina/prov ges inte något ytterligare examinationstillfälle.
​Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i ett och samma prov. Examinationstillfälle till vilket studenten anmält sig men inte deltagit räknas inte som examinationstillfälle. För sent inlämnade examinationsuppgifter beaktas ej. Studenter som inte lämnat in i tid hänvisas till omtentamenstillfället. Examinator bedömer om en student har särskilda skäl för förseningen. Student som saknar godkänt resultat efter tre genomförda examinationstillfällen kan erbjudas att gå om moment eller kurs ytterligare en gång. Detta gäller i mån av plats.

Om det föreligger särskilds skäl, eller behov av anpassning för student med funktionsnedsättning får examinator fatta beslut om att frångå kursplanens föreskirifter om examinationsform, antal examinationstillfällen, möjlighet till komplettering eller undantag från obligatoriska utbildningsmoment, m.m. Innehåll och lärandemål samt nivån på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

För kurs som upphört eller genomgått större förändringar eller där kurslitteraturen förändrats väsentligt tillhandahålls minst tre  ytterligare examinationstillfällen (utöver ordinarie) på det tidigare innehållet respektive den tidigare litteraturen under en tid av minst ett år från den tidpunkt förändringen skedde.

Undervisningsspråk: svenska.

Kursutvärdering genomförs enligt de riktlinjer som är fastställda av Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. 
Under kursen uppmuntras deltagarna att ge synpunkter på kursens innehåll och upplägg.

Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med genomgången och godkänd kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.